Irland får krisstöd

Irland tvingades på söndagen krypa korset och be sina EU-kollegor om hjälp för att rädda landets havererade ekonomi – och EU accepterade även om stödsumman ännu inte är känd.

– Jag kan bekräfta att regeringen har framfört en begäran till den Europeiska Unionen och att de har accepterat, sade den irländske premiärministern Brian Cowen på en presskonferens i Dublin på söndagskvällen efter regeringens krismöte.

Finansminister Brian Lenihan sade samtidigt att den exakta summan av nödpaketet återstod att arbeta fram.

Då hade EU:s finansministrar i omgångar under söndagskvällen suttit i telefonkonferenser och till slut gemensamt bestämt sig för att godkänna Irlands begäran om ekonomisk hjälp.

Sverige överväger stöd

Även om ingen därefter vill uppge några summor gjorde envisa rykten gällande att stödet skulle bli i storleksordningen 80 till 90 miljarder euro (cirka 750 till 850 miljarder kronor).

– Stödet är ju tredelat. Det är ett stöd från IMF, från eurozonen och från EU:s särskilda krismekanism, sade finansminister Anders Borg (M) till TT efter söndagens möten.

Han vill inte tala om storleken på stödet och hur det ska fördelas.

Borg sade däremot att Storbritannien och Sverige är redo att överväga bilaterala lån till Irland.

– På samma sätt som vi tidigare givit lån till Island och Lettland.

EU-kommissionären Olli Rehn sade sedan enligt Reuters att det ekonomiska stödprogrammet från EU och Internationella valutafonden IMF för Irland kommer att pågå i tre år – samt att storleken på stödet kommer att beslutas i slutet av denna månad.

Inför telefonmötet uttalade sig den tyske finansministern Wolfgang Schaeuble:

– Irland måste uppfylla strikta villkor och dessa kommer att förhandlas de kommande dagarna så att det inte bara handlar om att tillhandahålla finansiering utan också om att säkerställa att problemen blir lösta, sade han till tysk tv.

Låg företagsskatt

För Irland har frågan om ekonomiskt stöd varit ytterst känslig. Den tidigare tigerekonomin har inte velat förödmjuka sig och be om nödhjälp – dessutom har man varit rädd för att stora lån kan villkoras så att man måste höja sina låga skatter på företagsvinster, för närvarande ligger den irländska företagsskatten på 12,5 procent.

Det var på söndagskvällen oklart om några sådana villkor ställts på Irland.

Leif Pagrotsky (S), vice ordförande i riksbankens fullmäktige, anser att en höjning av den irländska bolagsskatten är en förutsättning för att Sverige ska bidra med pengar.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB-banken, sade till TT efter söndagskvällens stödbeslut att han tror att ett stöd på 80–90 miljarder euro, ligger i linje med eller till och med lite högre än förväntningarna.

– Jag tror det räcker till att stärka upp banksystemet. Jag tror inte heller att Irland blir beroende av den privata kapitalmarknaden eller att man behöver låna till höga räntor.