Kvinnodagen – lika töjbar som en livmoder

Linda Hjertén

”Det finns mycket kvar att göra”

Internationella kvinnodagen är en hundraåring med en historia lika töjbar som en livmoder.

Den har gått från att vara en socialistisk dag då rödstrumpor spraymålade porrbutikers skyltfönster till att bli politiskt korrekt tilldragelse firad över alla blockgränser.

– Enormt mycket har förändrats men det finns mycket kvar att göra, säger Agneta Stark, debattör och jämställdhetsexpert.

Klockan tolv i Kungsträdgården i huvudstaden i dag: 600 kvinnor samlades till världens största barnvagnsmarsch i protest mot att en kvinna i minuten, fortfarande år 2010, dör i onödan bara för att hon blivit gravid och inte har rätt till abort eller den mödravård hon behöver.

Mycket har förändrats sedan den socialistiska kvinnokonferensen på Jagtvej 69 i Köpenhamn 1910 då den internationella kvinnodagen instiftades. Men inte just det.

– Då, 1910, hade ju kvinnor inte egna tillgångar, inte rösträtt, inte rätt att göra abort, att skilja sig eller att skaffa sig högre utbildning. Men precis som med demokratin finns det med feminismen och jämställdheten fortfarande mycket kvar att göra, säger Agneta Stark, företagsekonom, samhällsdebattör och jämställdhetsexpert.

"Sprayade fönster på porrbutiker"

100 år har gått.

Ett sekel då den internationella kvinnodagen har debatterats, förbjudits, fallit i glömska och återuppstått. I vissa länder i Östeuropa är den i dag snarare ett jippo, en dag då män ger sina fruar en ros, en blandning av Alla hjärtans dag och Mors dag.

I Sverige är det en dag då könsfrågorna diskuteras på allvar, får en plats på löpsedlarna och på den politiska agendan.

– När jag var med och demonstrerade på min första kvinnodag, jag tror det var 1972, skrevs det bara små notiser i tidningarna. I dag är det stora uppslag. Andra skillnader är att fler kvinnor sitter i styrelser och att kvinnodagen gått från att ha varit en socialistisk/kommunistisk tilldragelse till en dag som är för alla, även högborgerliga, säger Yvonne Hirdman, professor i samtidshistoria som bland annat bedrivit genusinriktad forskning.

– Svensk jämställdshetspolitik har kommit långt sedan kvinnodagen infördes men jag är fortfarande förbannad över att det bara är en dag per år. Och i dag är dagen uppmärksammad men inte på samma gräsrotsnivå som förr. Då gick man ut och sprayade fönstret på en porrbutik, riktigt så är det inte i dag, säger Hirdman.

"Tarzan och Jane"

Ann-Sofie Ohlander är professor emerita i historia vid Örebro Universitet. Hon tycker att jämställdshetsdebatten kommit en lång väg och att det är otroligt viktigt att kvinnodagen finns just så att debatten hålls levande. Men fortfarande finns det svarta hål där ingenting hänt.

– Jämställdhet är ingen process som går av sig själv. Det finns två frågor där vi måste jobba hårdare. Kvinnor måste ha en egen inkomst för att vara självständig och samma lön för att vara jämställd, säger Ohlander.

Agneta Stark har tre saker hon tänker fira i dag, trots att hon är genomförkyld.

– Rätten till sexualitet. Astrid Lindgren för att hon gav oss Pippi. Och alla de små flickor och pojkar där ute som vänder upp och ned på alla könsroller, som leker Tarzan och Jane helt utan tanke på kön.

Fakta: Internationella Kvinnodagen

Den internationella kvinnodagen har en turbulent historia. Här följer några av de viktigaste årtalen:

1909: En kampdag för kvinnlig rösträtt införs i USA.

1910: Den tyska kommunisten Clara Zetkin lägger fram ett förslag om en särskild kvinnodag.

1911: Internationella kvinnodagen firas för första gången.

1917: Ryska revolutionen. Firandet av kvinnodagen blir förknippat med kommunismen.

1921: Vid en konferens i Moskva beslutas att kvinnodagen ska firas den 8 mars.

1922: Kvinnodagen blir officiell helgdag i Sovjetunionen.

1969: Efter många år i skymundan lyfts kvinnodagen åter upp i ljuset. Initiativet kommer från studentrörelsen i USA.

1972: Kvinnodagen blir åter ett stort evenemang i Sverige.

1978: Kvinnodagen blir en av FN:s högtidsdagar. Sedan dess har firandet ökat och spridit sig till allt fler länder på jorden.

(TT)