– Jag kommer att leta upp er
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-03
Styvpappan tog tillbaka allt han sagt dagen innan
LULEÅ.
Ren och skär tortyr med sadistiska inslag. Så beskriver målsägandebiträdet den 38-årige styvpappans våld.
Deras ögon möts aldrig. Den tilltalade har snurrat sin stol ett halvt varv, vänt bort ansiktet.
Rättegången i Luleå tingsrätt närmar sig slutet.
Han har svarat på åklagarens frågor om hur han kränkte och misshandlade sin styvson under ett års tid:
–?Jag minns inte.
–?Jag vet inte.
–?Kanske.
Åtalspunkter som han erkände dagen före förnekar han nu.
Men han har slagit, säger han.
Han har tvingat pojken att äta tills han kräkts.
Han har bränt honom med sin tändare, men bara för att skrämmas.
Och det var han som orsakade den svåra frätskadan på pojkens vänstra öga. Inte med flit och inte med kaustiksoda, det var rengöringsmedlet Ta bort, säger han.
Kan du ha bett pojken att äta upp sin egen spya? frågar åklagaren Anna Vallin. Hon spänner ögonen i honom, men han tittar ner i bordet.
–?Kanske kan det vara så.
Han mumlar fram orden på norska. Flera gånger tvingas ordföranden be honom att ta bort handen från munnen.
Vi får inga svar på den gnagande frågan: Varför?
Mamman har beskrivit hur styvpappan verkade njuta när han plågade henne och pojken. Till slut såg hon honom bara le när han blåste cigarettrök i ansiktet på sonen som lider av astma.
–?Han skryter till och med om att han saknar empati, säger hon.
Enligt den personutredning som tingsrätten begärt från Frivården har styvpappan en stadig inkomst, en ordnad boendesituation och en meningsfull fritid.
Vi får veta att han sagt att han får ut 22 000 norska kronor varje månad i sjukersättning.
Samtidigt har han 176 000 kronor i skulder i Sverige. Han är utbildad rörmokare, men jobbade fram till att han blev sjukskriven som snickare.
Vi får också veta att styvpappan är mycket motorintresserad, han säger själv att han har jobbat på bilverkstad i Sverige.
Men vi får inte veta varför han utsatt sin familj för sådana grymheter.
–?Han känner ånger. Men han har inte haft så lätt att berätta, säger försvarsadvokat Lennart Wiklund.
Styvpappan förklarar sin ilska med att han har ont. Värken av reumatismen gör honom så arg att han inte kommer ihåg vad han har sagt eller gjort.
Av polisutredningen förstår vi att han periodvis har missbrukat amfetamin.
–?Amfetamin tar bort ledbesväret. Dagen efter, det är väl kanske då jag har varit mest arg, säger mannen i polisförhör.
I Sverige är han ostraffad. Men i Norge är han dömd uppemot femton gånger, bland annat för narkotikabrott.
–?Jag har åkt in och ut så många gånger, en gång till spelar ingen roll. Även om jag får tio års fängelse kommer jag att leta upp er efteråt, brukade han säga till mamman.
Flera av hennes vänner, från en av de orter där familjen har bott det senaste året, har rest till Luleå för att vara med sista rättegångsdagen. De gråter när åklagaren går igenom anklagelserna mot mannen i sin slutplädering.
De förstod mer än de vågade ana. Varningsklockorna ringde, men de kunde aldrig tro att det var så illa.
Svartsjukan, kontrollen. Mobilen som ringde hela tiden, oviljan att släppa henne ur sikte.
När signalerna blev så tydliga att socialtjänsten kontaktades flyttade
styvpappan med mamman och hennes två små barn. Precis som vid förra flytten – då grannen ringde på och frågade varför barnet skrek hjärtskärande på balkongen. Det var mörkt och tio minusgrader ute då.
Grannen vittnar om händelsen över videolänk. Hon är förskollärare och förbannar sig själv. Det har gått ett år sedan hon nöjde sig med förklaringen hon fick.
–?Varför gjorde jag inte mer? Det frågar jag mig sedan det här uppdagades. Jag får leva med det.
Åklagaren yrkar på minst fyra års fängelse.
Frivården rekommenderar att mannen döms till skyddstillsyn så att han kan genomgå relationsvåldsprogrammet Idap. Målet är att han genom gruppterapi ska förändra sitt våldsamma och kontrollerande beteende.
Men tingsrättens ordförande vill inte ta något beslut förrän styvpappan genomgått en liten rättspsykiatrisk utredning.
Varför tänkte ingen på det tidigare?