Avbröt överfall – blev själv dömd

Om en vecka måste Per-Anders Pettersson, 34, lämna huset i Nås i Dalarna. Hunden och katten får bo hos en vän när han är borta.

Först om ett år är han tillbaka från anstalten i Norrköping där han kommer att avtjäna ett fängelsestraff för grov misshandel.

"Skrek högt"

Allt började en sommarkväll 2006. En förvirrad, påverkad och aggressiv man på besök i Nås hade gått bärsärk i byn, angripit och hotat folk. Vid riksväg 71 tvingade han sedan en äldre kvinna att stanna sin bil genom att hoppa upp på motorhuven. Sedan kastade han sig över henne i framsätet och höll ett stryptag om hennes hals.

Samtidigt såg Per-Anders och en vän till honom en bil stå stilla på vägen med varningsblinkersen på. Eftersom de visste att en påverkad man gick omkring i byn bestämde de sig för att kolla upp saken. När de närmade sig bilen hörde de kvinnan skrika och såg att hon hade en man över sig.

– Hon skrek så högt som lungorna tillät och hängde på hornet. Det fanns ingen tid att diskutera eller tänka. Jag tog domkraften som låg bak i bilen, mest för att skrämmas, och sprang bort till bilen, säger Per-Anders Pettersson.

"Jag blev vettskrämd"

Han slog till den aggressive gärningsmannen över axeln med domkraften.

– Det var som att han inte reagerade alls av slaget. Så jag hytte till igen för att skrämma honom.

Den här gången träffade slaget tinningen på den andre mannen. Han ramlade blödande ihop på marken.

– Jag blev vettskrämd, jag var rädd att jag gjort honom riktigt illa. Jag lade förband på honom för att stoppa blödningen tills ambulansen kom, säger Per-Anders Pettersson.

Efteråt blev Per-Anders tackad av kvinnan som han räddat. Han säger att det kändes som att han gjort något bra när han grep in, att han inte ens vill spekulera i vad som hänt kvinnan om han inte gjort det. I byn kallades han för hjälte för sitt rådiga ingripande.

Dömdes för misshandel

Men några dagar senare fick Per-Anders veta att han var misstänkt för brott. Mannen han slagit med domkraften låg på sjukhus med skallskador.

Både i tingsrätten och hovrätten dömdes sedan Per-Anders Pettersson till ett års fängelse för grov misshandel och till att betala 50 000 kronor i skadestånd. Den andre mannen fick villkorlig dom för överfallet på kvinnan och dömdes att betala dryga 8 000 kronor i skadestånd.

I domen står det att Per-Anders handlade föredömligt då han grep in och att det första slaget var befogat. Men att det andra slaget, det som lämnade gärningsmannen med en spricka i skallen och enligt honom själv en kronisk huvudvärk, var för hårt och oprovocerat.

"Någon nödvärnsrätt fanns inte längre och Per-Anders Petterson hade inget fog för att tro något annat. Han borde i varje fall ha avvaktat innan han slog till andra gången." står det i tingsrättens dom.

– Det kom som en chock. Jag trodde inte att man kunde bli dömd för att man griper in och räddar någon.

– Slaget tog olyckligt, jag använde för mycket kraft, det är ingen tvekan om saken. Med facit i hand skulle jag inte slagit så hårt men jag var vettskrämd, jag hade panik. Jag reagerade med ryggmärgen, säger Per-Anders Pettersson.

"En personlig katastrof"

För några månader sedan fick Per-Anders avslag på sin resningsansökan från Högsta domstolen. Och förra veckan kom inställningsbrevet till anstalten i Norrköping i brevlådan.

– Då slog paniken in kan jag säga. Jag har levt med det här i tre och ett halvt år men det blev så verkligt då. Det här är en katastrof för mig, både ekonomiskt och privat. Jag tycker själv inte att jag borde fått något straff alls.

En Facebook-grupp till stöd för Per-Anders har startat och har nu över fyratusen medlemmar. Per-Anders säger att stödet värmer.

– Jag ångrar mycket men jag kan inte ångra att jag tog ut den där mannen ur kvinnans bil.

Däremot är han tveksam till om han skulle göra om samma sak igen.

– Med tanke på vad det kostat mig skulle jag nog tänka till en extra gång, säger Per-Anders.

"Lagen ser ut så"

Ulf Åsgård, expert på gärningsmannaprofiler, förstår att domen kan väcka känslor.

– Jag förstår att människor som inte jobbar med rättssystemet kan bli förvånade. Men det är så här lagen ser ut. Man får inte ta i mer än nöden kräver, säger han.

Hur ska man veta hur mycket man kan ingripa?

– De allra flesta kan besinna sig och ta i endast så hårt som det krävs, men det finns de som tar i för mycket i stundens hetta. Då ska man enligt lag straffas annars skulle man kunna få ett samhälle där folk skjuter andra till döds och hävdar nödvärn. Vi har lagar för att folk inte ska ta rättvisan i egna händer.