Så blir livet för 16-åringarna
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-27
Pojken och flickans nya liv – på slutna ungdoms-vårdsanstalter
Ingen dator.
Ingen mobil.
Men regelbundna besök av familj och vänner – och så småningom även permissioner.
Aftonbladet har undersökt hur de närmaste 20 månaderna kommer att se ut för Therese Johansson Rojos mördare.
Ett hundratal ungdomar mellan 15 och 17 år döms till sluten ungdomsvård varje år.
– Det vanligaste brottet som gör att de hamnar här är grova våldsbrott. Mord är mycket ovanligt, det är bara någon per år ungefär, säger Ola Karlsson-Rühmkorff, På Statens institutionsstyrelses (SiS) presstjänst.
Mindre än tre procent av alla intagna är flickor. Det innebär att den 16-åriga flickan som dömts för anstiftan till mord på Therese Johansson Rojo är närmast unik.
– Att vara kvinna och dömd för ett så grovt brott är extremt ovanligt, säger Ola Karlsson-Rühmkorff.
Sitter totalt 2 år
16-åringarna har under de fyra månader som gått sedan mordet inte suttit i häktet, utan på slutna hem. Det innebär att de inte kan räkna av den här tiden i sitt straff, så rent praktiskt kommer de att vara frihetsberövade i två år totalt, vardera.
– Pojkar och flickor bor på olika ungdomshem. De kommer att bo på en avdelning tillsammans med fem eller sex andra personer av samma kön. De får ett eget rum med säng, skrvbord och badrum, men de får inte ha dator eller mobil. De får ta emot besök, men bara av personer som godkänts av ungdomshemmet, säger Ola Karlsson-Rühmkorff.
Konstant bevakning
Han säger att den stora skillnanden mellan de slutna ungdomshemmen och fängelse är personalstyrkan.
– Här på ungdomshemmen så går det tre anställda på varje intagen. De är hela tiden bevakade, folk finns runt dem hela tiden. Men på fängelset så går det väl tre intagna på varje anställd i stället, säger Ola Karlsson-Rühmkorff.
”Kommer aldrig kunna återvända”
Både pojken och flickan greps några dagar innan de slutade nian. Han var en relativt medelmåttig student. Hon hade toppbetyg. Båda ges nu möjligheten att plugga på gymnasiet – på distans.
– Båda kommer att få gå i SiS skola. Vi har egna lärare som är anställda, och de kan i princip läsa vilken gymnasieinrikting de vill.
När de båda 16-åringarna släpps, sommaren 2011, har det gått två år sedan Therese Johansson Rojo mördades. I praktiken ska de då alltså kunna vara i kapp sina gamla kamrater studiemässigt, enligt Ola Karlsson-Rühmkorff.
– Men det finns ju en hotbild här också. De här ungdomarna kommer förmodligen aldrig att kunna återvända till den bekanskapskrets som de befann sig i tidigare, säger han.
Vad är sluten ungdomsvård?
Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år döms oftast till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som avtjänas på speciella avdelningar på SiS särskilda ungdomshem.
Den som blivit dömd till sluten ungdomsvård får inte tillgodoräkna sig den tid han eller hon varit frihetsberövad (häktad eller omhändertagen enligt LVU) innan dom fallit. Personen blir inte heller villkorligt frigiven när två tredjedelar av straffet har avtjänats.
Vården inleds på en låst avdelning. Där kartlägger psykolog, pedagog och behandlare behoven av vård och behandling och tar fram en individuell behandlingsplan. Man gör också en risk- och behovsbedömning.
De ungdomar som döms till sluten ungdomsvård deltar i ungdomshemmens ordinarie programverksamhet och går i SiS skola.
Målet med tiden hos SiS är att underlätta steget tillbaka ut i samhället efter avtjänat straff. Placeringen ska övergå till mer öppna former när den dömde gör framsteg i behandlingen.