Fler säger nej till statlig övervakning

Ny undersökning: Fler svenskar är negativa till tvångsmedel mot medborgarna

Ner med storebrorssamhället!

Allt fler svenskar säger nej till statlig övervakning, visar en undersökning från Göteborgs universitet.

– Partierna måste ta det här opinionshotet på allvar, säger statsvetaren Henrik Oscarsson.

Jämfört med 2002 har svenskarna blivit mer negativa till olika former av övervakning som en metod att motverka hot mot Sverige. Det visar hittills opublicerad statistik från Göteborgs universitet.

Åsiktsregistrering bör aldrig få användas tycker 52 procent av de tillfrågade. Censur i press, radio och tv säger 63 procent nej till och 46 procent är emot förbud mot demonstrationer och möten. Även motståndet mot telefonavlyssning och post- och paketkontroll har ökat något. Bara när det gäller kameraövervakning på offentliga platser har fler blivit positiva.

Försvagad hotbild

Forskarna ser två skäl till de nya opinionsvindarna.

Många anser att hotbilden mot Sverige har försvagats. Ju längre vi kommer från terrordåden den elfte september 2001, desto svagare upplevs hotet. Och bilden av hotet hänger starkt samman med vilka tvångsmedel vi tycker är okej att använda.

Effektiv opinionsbildning från bland annat Piratpartiet har framförallt påverkat yngre män.

I sommarens val till EU-parlamentet lyckades just Piratpartiet locka flest förstagångsväljare. Den gruppen är större än någonsin när vi kommer till riksdagsvalet 2010. Integritetsfrågorna kan alltså bli en väljarmagnet nästa år.

– Det är över en halv miljon förstagångsväljare som röstar nästa gång. Det opinionshotet måste man ta på allvar och försöka ta tillbaka initiativet, säger Henrik Oscarsson, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

En skillnad från förr är också att fler vänsterväljare än högerväljare är motståndare till statlig övervakning.

Piratpartiet tog vänsterväljare

– Det är intressant historiskt eftersom det tidigare främst varit liberala tidningsmän som förfäktat det här med medborgerliga rättigheter, säger Oscarsson.

– Men i EU-valet drog Piratpartiet något fler väljare från vänster- än från högersidan.

Det är också främst vänsteralliansen som har tagit upp tråden inför nästa års val. De rödgröna i försvarsutskottet har enats om en reservation där de kräver att den omdebatterade FRA-lagen ska rivas upp och att en parlamentarisk utredning tillsätts.

– Riv upp, gör om, gör rätt, säger Anders Karlsson, socialdemokrat och ordförande i försvarsutskottet.

Rödgrönt vallöfte

– Signalspaning kommer att behövas också i framtiden men det ska göras så rättssäkert som möjligt.

En uppriven FRA-lag kommer att vara ett rödgrönt vallöfte i nästa års valrörelse. Om frågan kan vara en valvinnare är mer osäkert, menar Henrik Oscarsson.

– Det här är inga frågor som människor går och funderar på varje dag. Med en arbetslöshet på elva procent är det andra saker som kommer att dominera 2010 års valrörelse. Men man kan inte utesluta att integritetsfrågan kommer upp. Piratpartiet är väldigt skickliga på att snabbt utnyttja sina opinionsbildande verktyg, säger Oscarsson.

FRA-lagen

Den så kallade FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att spana på trafik som går i kabel, det vill säga via internet och telefon. Kritikerna menar att det här öppnar för massavlyssning och är ett hot mot den enskildes integritet.

Regeringen har tagit till sig av kritiken och den 14 oktober röstar riksdagen om ändringar av lagen. Bland annat ska det bli tydligare i vilka sammanhang signalspaning ska få användas och bara regering och Försvarsmakt ska få beställa signalspaning.

Oppositionen säger nej och kräver i stället att hela lagen rivs upp och att en ny utredning tillsätts.