Borgerliga partier backar i kyrkovalet

Klockan 20 på söndagskvällen stängde vallokalerna runt om i Sverige. De hetaste potatisarna i årets val har handlat om partipolitiken inom Svenska kyrkan och om kyrkan ska behålla vigselrätten.

5, 6 miljoner svenskar hade rätt att rösta – men bara dryga 11, 8 procent av dem gjorde det, vilket är i nivå med valet 2005, enligt Svenska Kyrkans hemsida där siffrorna redovisas.

Borgerliga partier backar

Valets stora förlorare är Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartister i Svenska Kyrkan.

– Det kan ge en viss indikation på hur det kommer att se ut i riksdagsvalet också, säger Dag Tuvelius, chefredaktör på Kyrkans Tidning, till TT.

De största procentuella framstegen gör Frimodig kyrka, Sverigedemokraterna och Miljöpartister i Svenska kyrkan. De fördubblar sina röstsiffror jämfört med valet 2005.

Jan-Anders Ekelund, ordförande i Frimodig kyrka, tycker att resultatet är fantastiskt. Han tror att framgången beror på deras tydlighet i en rad frågor, bland annat i frågorna om vigselrätten och partipolitiken.

– Vi vill att äktenskapet mellan man och kvinna ska bevaras och att vi inte tror på partipolitiseringen i kyrkan, säger han, till TT.

Dag Tuveluis tror att framgångarna för Frimodig kyrka handlar om att de är emot samkönade äktenskap, men tror inte att det kommer att få några konsekvenser för framtidens kyrkomöten.

– Det handlar om förändringar i småpartierna och det här kommer på inget sätt påverka maktfördelningen i vigselrättsfrågan.

Mp fördubblar sina röstsifror

Miljöpartister i Svenska kyrka fick cirka 3 procent av alla röster – vilker är dubbelt så mycket som i valet 2005.

Sverigedemokraterna går också framåt i valet och snappar åt sig ytterligare några mandat. Knappt tre procent röstade på partiet.

Dag Tuvelius tycker inte att man ska överskatta betydelsen av deras framgångar, eftersom nomineringsgruppen fortfarande är förhållandevis liten.

I kyrkovalet väljs de personer som ska styra kyrkan de kommande fyra åren.

Totalt 29 000 platser finns fördelade på lokal nivå, regional nivå och nationell nivå.