Så ska Jan Björklund stoppa skolket
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-17
Ny skollag kräver att skolan ringer hem till föräldrarna – samma dag
14 000 elever blev av med sitt studiebidrag på grund av frånvaro.
Nu vill utbildningsminster Jan Björklund (FP) införa en ny lag som ska minska skolket.
– Lärarna måste ringa föräldrarna direkt, säger han.
Över tre och en halv procent av alla gymnasieelever.
Så många blev förra läsåret av med sina 1 050 kronor i studiebidrag på grund av skolk. Det visar nya siffror från CSN.
– Det är oacceptabelt. Vi har alldeles för mycket skolk. Och det finns säkert ännu mer, för allt rapporteras inte in, säger utbildningsminster Jan Björklund.
Lösningen, menar han, är en ny skollag.
– Jag kommer att lägga fram en proposition i vinter där jag föreslår att skolan måste rapportera hem till föräldrarna samma dag som en elev är olovligt frånvarande.
Klämmer in gymnasiet i lagen
I det nuvarande skollagsförslaget som just nu är ute på remiss så står det att denna regel enbart ska tillämpas mot grundskolan, men det är Jan Björklunds förhoppning att när lagen väl träder i kraft så kommer den att innefatta även gymnasielever.
Bara fram till myndighetsdagen, dock. Fast föräldrar till äldre barn kan ändå hålla koll på skolket, då det ska vara en offentlig handling. Så alla nyfikna föräldrar ska från och med nästa år bara kunna lyfta luren och ringa skolan för att se om deras barn inte är på lektionerna.
Löser det problemet, tror du?
– Det kommer att ha en återhållande effekt att föräldrarna får reda på det samma dag, det tror jag absolut. De flesta föräldrar gillar ju inte att höra att deras barn skolkar.
Vad tycker du om att man förlorar studiebidraget som straff?
– Man ska vara tuff med pengar, det är ingen tvekan om det. Mycket tuff. Att man förlorar bidraget efter att ha varit borta 20 procent tycker jag är bra, men jag är inte alls främmande för att skärpa frånvarosiffran ännu mer i framtiden.
Skolk i betyget
Jan Björklund har länge talat sig varm för att elevernas skolktimmar ska redovisas i deras betyg. Detta kommer dock inte att finnas med i skollagen, säger han.
– Regeringen har inte tagit ställning till det.
Finns det andra lösningar på skolket?
– Absolut. En stor del beror på att ungdomar är skoltrötta och att yrkesprogrammen på gymnasiet är väldigt teoretiska och akademiska. Jag tror att vi måste erbjuda betydligt mer yrkesförberedande utbildningar. Då tror jag att en del av de här eleverna skulle känna högre motivation.
Vad tycker du om att till exempel införa skolvakter?
– Alla initiativ är bra. Jag ser gärna att man söker upp de som skolkar. Det finns en missuppfattad idé om att man väljer själv om man vill gå på lektionerna i gymnasiet eller inte, men det är ju felaktigt. När man är inskriven i gymnasieskolan så ska man vara närvarande.
Handen på hjärtat. Har du själv skolkat?
– Det gjorde jag säkert någon gång. Men det var lika fel då som det är nu.