Så ska Sverige leda unionen

Vi reder ut vad det svenska ordförandeskapet egentligen innebär

En avancerad kurs i krishantering - eller en möjlighet att göra avtryck i världen.

I höst är det Sverige som leder EU:s 27 länder.

Vi reder ut vad uppdraget egentligen innebär.

Det blir mycket EU de närmaste månaderna och statsminister Fredrik Reinfeldt får sola sig tillsammans med ledare för länder som USA, Ryssland och Kina.

– Det här blir min stund i världspolitiken, har Reinfeldt upprepat flera gånger.

Men vad är det egentligen han ska göra? Sommaren är över och nu börjar allvaret. Svenska ministrar åker skytteltrafik till Bryssel och på fredag landar unionens 27 utrikesministrar i Stockholm.

Här är frågorna som Sverige ska tampas med fram till jul.

Klimatet

Jordklotet blir allt varmare och det är våra utsläpp som ligger bakom. Görs ingenting nu hotar naturkatastrofer och massflykt. Världens länder måste samarbeta och i december möts man under FN-flagg i Köpenhamn.

Sveriges roll: Som EU:s ordförande ska den svenska regeringen driva unionens linje i förhandlingarna. Medlemsländerna har själva enats om att minska sina koldioxidutsläpp med 20 procent till år 2020 (i jämförelse med hur stora utsläppen var 1990). Nu gäller det att få övriga länder med på tåget, inte minst USA och Kina.

Konsekvenser: Om allt går som Sverige, EU och FN vill kommer mötet enas om en utsläppsminskning på mellan 25 - 40 procent i industriländerna. Det nya avtalet ska gälla från 2012. För Sveriges del får det inga större konsekvenser. Regeringen har redan bestämt att våra koldioxidutsläpp ska ned med 40 procent till år 2020. Det beslutet gäller även om klimatmötet i Köpenhamn misslyckas. För Reinfeldts del är ett lyckat klimatmöte viktigt för synen på det svenska ordförandeskapet.

Viktiga datum: 7 - 18 december i Köpenhamn.

Finanskrisen

För ett år sedan kollapsade den amerikanska finansmarknaden och krisen spred sig till Europa och övriga världen. Banker gick omkull eller togs över av staten. Exportberoende länder som Sverige drabbades hårt. Arbetslösheten stiger nu i många EU-länder. I de baltiska staterna är situationen akut.

Sveriges roll: Som EU:s ordförande ska Sverige fortsätta det arbete som påbörjades under det franska och det tjeckiska ordförandeskapet. Bland annat ska bankerna hållas i stramare tyglar och Sverige tänker driva på för striktare budgetdisciplin i EU:s länder. Dessutom kommer metoder för att bekämpa arbetslösheten i unionen diskuteras. Sverige blir också EU:s representant när G 20-länderna (19 stora ekonomier samt EU) möts under hösten för att prata ekonomisk återhämtning och tillväxt.

Konsekvenser: Nästa gång världen drabbas av en ekonomisk kris ska EU-länderna tillsammans stå bättre rustade än vad man gjorde den här gången. För Europas bankdirektörer kan det innebära stopp för alltför generösa bonusar. ”Bonuskulturen måste få ett slut”, sa finansminister Anders Borg senast i dag på väg till ett möte i Bryssel.

Viktiga datum: 24-25 september i Pittsburgh, USA, G 20-länderna om finanskrisen.

1 - 2 oktober, Göteborg, informellt finansministermöte där även centralbankschefer deltar.

Stockholmsprogrammet

EU samarbetar sedan tidigare om polis-, gräns- och tullfrågor, rättsliga frågor samt kring asyl- och migrationspolitik. Nu ska samarbetet fördjupas genom det så kallade Stockholmsprogrammet.

Sveriges roll: Som EU:s ordförande kommer Sverige bland annat att driva på för ett mer solidariskt flyktingmottagande och en asylpolitik där samma regler ska gälla i alla EU-länder. Det blir även Sveriges uppgift att arbeta för en effektivare brottsbekämpning över gränserna.

Konsekvenser: På längre sikt kan det leda till mer gemensam lagstiftning inom EU. Det kan också bli vanligare med arbetskraftsinvandring.

Viktiga datum: 10 - 11 december i Bryssel, EU-toppmöte där Stockholmsprogrammet ska klubbas.

Östersjöstrategin

Sveriges egen EU-baby som bland annat ska göra Östersjön till ett renare hav.

Sveriges roll: Främst handlar det om att föra in ett nytt arbetssätt i EU-samarbetet där olika regioner jobbar tillsammans. I det här fallet är det medlemsländerna kring Östersjön som ska samarbeta i bland annat miljö-, tillväxt- och säkerhetsfrågor.

Konsekvenser: Eftersom det här är ett nytt sätt att arbeta vet ingen om det kommer att fungera. Men på sikt skulle det kunna leda till gemensamma satsningar när det gäller forskning och företagande och mer samarbete för att motverka till exempel människohandel. Vissa är kritiska till att Ryssland inte är med i planerna. Utan Östersjöregionens i särklass största land finns en risk att samarbetet inte blir särskilt effektivt.

Viktiga datum: 29 - 30 oktober, Bryssel. EU-toppmöte där Östersjöstrategin ska antas.

Lissabonfördrag och ny kommission

EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, har antagits av alla medlemsländer utom fyra: Polen, Tjeckien, Tyskland och Irland. De tre förstnämnda väntas säga ja utan problem, mer osäkert är det på Irland där en folkomröstning ska hållas i oktober. Vare sig det blir ett ja eller ett nej till den nya grundlagen innebär det merarbete för den svenska regeringen. Dessutom ska en ny kommission, EU:s regering, tillsättas. Ordföranden Manuel Barroso vill gärna fortsätta sitt uppdrag, men EU-parlamentet har ännu inte sagt ja.

Sveriges roll: Om irländarna röstar nej till Lissabonfördraget blir det Sveriges sak att hantera den kris det skulle innebära för unionens framtid. Framförallt måste Sverige se till så att det dagliga EU-arbetet trots motgången fortsätter som tidigare. Om irländarna röstar ja blir det Sveriges uppgift att sjösätta det nya fördraget. Bland annat ska en permanent EU-ordförande och en gemensam utrikesminister utses.

Konsekvenser: Om Lissabonfördraget börjar gälla innebär det bland annat att EU-parlamentet får mer att säga till om. För svensk del betyder det att vi får två nya parlamentariker, en socialdemokrat och en piratpartist. Det innebär också att ordförandeskapet inte längre kommer att växla varje halvår. I stället utses en fast ordförande som väljs på 2,5 år. När det gäller kommissionen ska Sveriges avgående EU-kommissionär Margot Wallström bytas ut mot en ny. Här hemma kan det innebära att en svensk ministerpost blir ledig.

Viktiga datum: 2 oktober, folkomröstning på Irland.

29 - 30 oktober, Bryssel, EU-toppmöte.

Telekompaketet

Telekompaketet handlar om telefoni- och internetmarknaden i EU. Bland annat ska konkurrensen på nätet öka. Nu har frågan hamnat på svenska regeringens bord eftersom parlamentet och ministerrådet inte är överens om ett ändringsförslag som parlamentet röstade igenom i våras. Där sägs att ingen ska kunna stängas av från internet utan att saken först har prövats i domstol. Ministerrådet säger nej till formuleringen. Det är en fråga som varje medlemsland ska avgöra på egen hand, menar man.

Sveriges roll: Att leda en förlikningsprocess mellan parlamentet och ministerrådet, där EU:s regeringar finns representerade.

Konsekvenser: Om telekompaketet blir verklighet kommer det bland annat bli enklare att byta mobiloperatör och välja bredbandsleverantör.

Viktiga datum: En förlikningsprocess börjar i slutet av september eller början av oktober och leds av Sveriges infrastrukturminister Åsa Torstensson.