Rymdfärjan är i pensionsåldern

Erik Wiman

Stora risker inför morgondagens uppskjutning

Christer Fuglesang sitter bokstaligen talat på en bomb.

Två miljoner liter högexplosivt raketbränsle ska ta honom ut i rymden.

– Man kan beskriva det som en fyrverkeripjäs, säger svenske rymdexperten Urban Frisk.

Rymdfärjan Discovery har snart gjort sitt.

Bara sju resor, inklusive Fuglesangs andra och sista, återstår innan den ska landa för gott på jorden.

– För varje ny resa uppstår det nya problem med Discovery, dessutom är den väldigt dyr i drift, förklarar astronomen Urban Andersson vid svenska Rymdbolaget.

I morgon bitti är det dags för start igen. Nasa är väl medvetna om farorna och kalkylerar med en chans på 80 att någonting går fel.

Inför starten fylls den externa tanken med nästan två miljoner liter raketbränsle. När raketerna tänds klockan 07.36 i morgon bitti exploderar bränslet.

Om något går fel på väg upp kan besättningen tvingas evakuera rymdfärjan. Då måste astronauterna agera instinktivt.

Känsliga värmesköldar

En av de största farorna är om värmesköldarna som omger färjan skulle skadas.

– De består av ett keramiskt material som tål extremt hög värme, men de är i gengäld ganska ömtåliga och kan ta skada av påfrestningarna vid start, säger Urban Frisk.

Ett direkt skräckscenario är att isoleringsskummet kring bränsletanken slits sönder och skadar Discovery. Det var vad som hände under uppskjutningen av Columbia 2003 när de sju astronauterna ombord omkom.

Tre landningsplatser

Ytterligare en riskfaktor är vädret. Med bara femton timmar kvar till start cirkulerade mörka åskmoln kring Kennedy Space Center. Tankningen av rymdfärjan är planerad till klockan 22 svensk tid, men om vädret blir sämre kan tankningen skjutas.

Enligt Nasas prognoser är det 80 procents chans att ovädren håller sig ute till havs under de fem minuter som krävs för att Discovery ska kunna lyfta.

Men det är inte bara i Florida som vädret måste vara rätt. Om någonting skulle gå snett under uppskjutningen kan piloten antingen återvända till Florida eller försöka landa på någon av tre tänkbara landningsplatser i Europa.

– Man lyfter aldrig om man inte vet att det finns någonstans att landa.

”En fyrverkeripjäs”

Besättningen ombord är tränad att hantera alla situationer, även de värsta. De senaste månaderna har de tillbringat hundratals timmar i en simulator utformad exakt som rymdfärjan.

Alla moment, tänkbara och otänkbara, övas så gott det går.

Problemet är bara att när raketen väl stävar uppåt finns det inte så mycket som kan stoppa den.

– Det är som en fyrverkeripjäs, den accelererar väldigt snabbt och astronauterna är mest passagerare fram till dess attt man når omloppsbanan runt jorden.

Väl i rymden kontrolleras Discovery med hjälp av en robotarm. Om ett fel upptäcks finns det reservdelar ombord för att astronauterna ska kunna laga rymdfärjan inför återfärden till jorden.