Erkände två mord – pojkarna var vid liv
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-08-04
Därför är en ny rättegång rimlig
Överåklagare Björn Ericson har i sin granskning hittat en rad omständigheter som talar för att det är rimligt med en ny rättegång.
Här är de tyngsta punkterna i korthet.
? FLYKTINGPOJKARNA
Före rättegången om mordet på Yenon Levi hade Quick, som återtagit barndomsnamnet Sture Bergwall, detaljerat beskrivit hur han och en medhjälpare rövat bort och mördat två flyktingpojkar i Norge.
Men strax innan åklagaren hann väcka åtal visade sig att de två pojkarna var vid liv. Utredningen fick läggas ner. Om dessa falska erkännanden hade varit kända för tingsrätten skulle hans berättelse i Yenon Levi-fallet vägt lättare.
”Det kan antas ha kunnat påverka tingsrättens värdering av tillförlitligheten av SB:s erkännande, men inte ensamt kunnat påverka utgången i målet”, skriver överåklagare Björn Ericson.
PACKNINGEN
I förhören lämnar Quick hela tiden nya uppgifter hur han träffade Yenon Levi och vad som hände med hans packning. Först hade den lämnats kvar på plats, senare hade den tagits omhand. Men domstolen fick bara en version presenterad för sig.
”Intrycket är inte att tingsrätten haft möjlighet att väga in hur berättelserna växt fram och ändrats vad gäller hur SB träffade YL och hur dennes packning hanterades, vid prövningen av tillförlitligheten i stort”, skriver Björn Ericson.
TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET
I förhören ändrar sig Quick hela tiden om hur mordet ska ha genomförts. Som mordvapen anges sten, campingyxa, spade, fälgkors, domkraft, vedträ. För att senare stanna vid meterlång träpåk utan bark.
”Min uppfattning är för övrigt att SB:s redogörelse för andra centrala händelseförlopp som mordplats, mordvapen och tillvägagångssätt inte heller varit stabila under utredningen”, skriver Ericson.
BEHÅRINGEN
Vissa andra tydliga detaljer som varit fel har heller inte kommit domstolen till del. Ett sådant exempel är vad Quick i upprepade förhör berättat om offrets behåring som i själva verket inte fanns. Han har berättat hur han fört med handen över offrets bröst och mage, och ända ner till byxkanten.
”Behåringen på magen var så riklig att det enligt SB:s upplevelse var sexuellt avtändande?...Tillsammans med de bilder som finns i förundersökningsprotokollet får man bilden av att YL helt saknar behåring på såväl bröst som mage.”
PENNINGBÄLTET
Yenon Levi hade på sig ett dolt penningbälte. Om Quick fört handen ner mot byxorna som han berättat skulle han ha upptäckt det, men om detta finns inget i de många och detaljerade förhören.
”Det är också märkligt att SB i sina beskrivningar aldrig nämnt att han hindrades i sina förehavanden av det penningbälte YL hade kring magen. Den här typen av uppgifter borde en aktiv försvarare fört fram för att ifrågasätta åtalet. Nu kom det aldrig till tingsrättens prövning redan på den grund att SB i sin berättelse i tingsrätten inte längre nämnde något om någon behåring.”