Pappan: Hon borde fått vård

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-07-11

I går dömdes den svenska mamman för att ha hållit sönerna borta från honom

Efter sju månaders kamp för att spåra sina bortförda barn, lyckades den australiske pappan George Pesor hitta sina två pojkar i Sverige.

Den svenska mamman dömdes i veckan till fängelse och skadestånd.

Men pappan tycker att hon borde ha fått vård.

Den dömda mamman.

Mamman höll sina två söner borta från deras pappa i Australien. I går dömdes hon till tio månaders fängelse för grov egenmäktighet med barn.

– Det visar att sådant beteende inte är okej, men mamman är sjuk och borde få vård, säger George Pesor till TT.

Han tycker också att brottet borde uppgraderas från "grov egenmäktighet med barn" till "människorov":

– Kalla det vad man vill, men det handlar ju om kidnappning och ingenting annat, säger han.

Besviken på straffet

Straffskalan för grov egenmäktighet med barn ligger på mellan sex månader och fyra års fängelse. George Pesor är besviken över att straffet blev lågt – tio månaders fängelse och han tror att det beror på att hon är kvinna.

– Jag är inte ute efter hämnd, men i liknande fall där män har tagit barnen har straffen varit betydligt högre, konstaterar han.

Nu är pojkarna – tio och elva år gamla – tillbaka i Australien, ett land de lämnade efter att en domstol beslutat att mamman hade umgängesrätt. Mamman tog barnen och försvann i sju månader, månader som innebar ett ständigt sökande för pappan. IP-sökningar, vädjanden och eget spaningsarbete med hyrbil och kikare.

– Det visar att det inte går att försvinna spårlöst. Men det kräver arbete och insatser, säger han.

Den 1 april i år hittade George Pesor barnen.

– Jag fyllde år samma dag som jag fick träffa dem. Och vilken födelsedagspresent! Det var den bästa dagen!

Borde prioriteras

Bemötandet från den svenska polisen var bättre det han fick i Australien. Men han är kritisk till hur den här brottstypen prioriteras.

– Om jag skulle ta en burk läsk från ICA skulle polisen göra en större insats. Jag tror att de tycker att det är för personligt och det ligger inte precis framför dem, säger han.

För barnen innebär återkomsten till Australien ett återseende med vänner, fotbollsträning och skola. Men också en omställning efter månader på flykt, en tid som de nu försöker att bearbeta och glömma.

TT/aftonbladet.se