EU-skola del 3: Sverige och EU

Från skeptisk samarbetspartner till helhjärtad medlem.

Den officiella svenska EU-linjen har gått via nej över nja till ja, ja, ja.

Men svenska folket är fortfarande skeptiskt.

Så här gick det till när Sverige blev med i den Europeiska Unionen.

Neutraliteten gjorde det omöjligt för Sverige att delta i den gemenskap som bildades mellan några europeiska länder på 1950-talet.

Samtidigt vågade man inte stå helt vid sidan av och på 60-talet bildades Efta, en frihandelsorganisation mellan medlemmarna och Sverige, Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien och Österrike.

Det räckte inte. Den politiska eliten ville fortfarande med och 1967 lämnade Sverige in sin första ansökan om medlemskap i det som då hette EG, Europeiska gemenskapen.

Murens fall

Men det fanns ett villkor: Den svenska neutraliteten skulle inte påverkas. Frankrike sa blankt nej och nu skulle det dröja över 20 år till frågan blev aktuell på allvar igen.

Murens fall 1989 och det kalla krigets slut förändrade debatten. Sverige stod inte längre mellan två stormaktsblock och politikerna ville med. Genom EES-avtalet fick Efta-länderna del av EG:s fria rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.

I juli 1991 lämnade dåvarande statsminister Ingvar Carlsson in Sveriges medlemsansökan till EG (blev 1993 EU genom Maastrichtfördraget). 1993 inleddes förhandlingarna och den 24 juni 1994 skrev Carlssons efterträdare, moderaten Carl Bildt under Sveriges anslutningsavtal.

”Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?" löd frågan i folkomröstningen samma år. 52,3 procent sa ja, 46,8 procent sa nej. Från och med 1 januari 1995 var Sverige med i unionen.

Då hade Sverige förhandlat sig till en del undantag. Det mest kända var att vi behöll rätten att tillverka och sälja snus.

"Anser du att Sverige ska införa euron som valuta?" löd frågan i nästa EU-folkomröstning hösten 2003. Den här gången blev det nej: 55,9 procent var emot, 42 procent för att ersätta kronan med euron.

I dag driver främst Folkpartiet och Kristdemokraterna på för en ny folkomröstning. Centerpartiet vill utreda frågan medan övriga partier är tveksamma eller säger nej.

Trots att vi röstade ja till EU för snart 15 år sedan är många svenskar fortfarande skeptiska. Men opinionen har börjat vända. I dag är 48 procent i huvudsak för medlemskapet, medan 26 procent är emot enligt en undersökning från Göteborgs universitet. Det är faktiskt den högsta siffran sedan vi gick med.

Bland riksdagspartierna är det nu bara Vänsterpartiet som fortfarande vill lämna EU. Miljöpartiet slopade utträdeskravet förra året.

Letter och ungrare mest EU-negativa

EU är en stor, komplicerad koloss med information till tusen.

Allt går inte att ta in – men varje vecka berättar vi om mer eller mindre viktig EU-kunskap som du kan briljera med.

Sverige är känt som ett ovanligt EU-kritiskt folk. Men Eurobarometern från i höstas visar att andra är mer skeptiska än svenskarna.

Sverige hamnar på plats 12 av EU:s 27 länder när det gäller andel av befolkningen som tycker att EU är något bra.

Ännu mer positiva är danskarna och holländarna.

Mest skeptiska till EU är britter, ungrare och letter.

I Sverige är män, äldre, högutbildade, högre tjänstemän och storstadsbor mest glada över EU. Minst entusiastiska är kvinnor, medelålders, lågutbildade, arbetare, jordbrukare och landsortsbor.