Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Tobias, Tim

Åklagarens ytterdörr sprängdes till flisor

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-21

I dag dömdes två män för bombdådet mot Barbro Jönssons hem

Åklagare Barbro Jönssons liv förändrades oåterkalleligt när hennes ytterdörr sprängdes till flisor i november 2007.

I dag dömdes de två män som misstänks ligga bakom attacken till 3, 5 års fängelse.

Männen, 25 och 24 år, har kopplingar till det kriminella nätverket Brödraskapet Wolfpack.

Motivet till attentatet tros vara en hämnd för att Barbro Jönsson lyckats få flera medlemmar i Wolfpack dömda till fängelse och att hon, samtidigt som bomben detonerade, arbetade med ett rättsfall kring just det kriminella gänget.

Den 24-årige mannen har nekat till brott men den 25-åringen mannen är bunden till platsen genom dna-fynd i en spottloska utanför Jönssons dörr.

3, 5 års fängelse

I dag klockan två föll domen mot dem i Vänersborgs tingsrätt. De dömdes båda till fängelse i 3,5 års fängelse för allmänfarlig ödeläggelse och hot mot tjänsteman. De ska även betala cirka 150 000 kronor i skadestånd till Barbro Jönsson.

Rätten anser att det som Barbro utsatts för är ett synnerligen allvarligt brott mot hennes personliga integritet och att hon troligen kommer att få leva med en oro och ett obehag i resten av sitt liv.

"Jag grät oavbrutet"

Trots attacken mot Barbro Jönssons hem i Trollhättan i november 2007 lämnade hon två dagar senare in åtalet och ytterligare två veckor senare stod hon i rätten.

Men under rättegången mot de nu åtalade männen berättade Barbro Jönsson hur hennes liv totalt förändrades efter attentatet – trots den starka fasad hon visade utåt.

De första veckorna fortsatte hon jobba som vanligt som åklagare specialiserad på organiserad brottslighet.

– Men när jag flyttade hem till Trollhättan igen under julhelgen bröt jag ihop fullständigt. Jag grät oavbrutet i fyra dagar, sa hon i rättssalen.

Det vanliga åklagarjobbet blev omöjligt. I stället är Jönsson i dag administrativ chef vid länskriminalen i Västra Götaland.

– Jag trivs, men det hade aldrig hänt om inte sprängningen ägt rum. Inget av mitt liv finns kvar.