Förslag om FRA- domstol avvisas

Flera tunga remissinstanser sänker regeringens förslag om att inrätta en särskild FRA-domstol och riktar skarpa ord mot planerna.

Därmed får Anders Björck stöd för den kritik han i förra veckan framförde mot den nya lagen.

Sedan den 22 december finns en promemoria ute på remiss. Den skrevs efter höstens konvulsioner inom allianspartierna, där flera riksdagsledamöter från Centern och Folkpartiet hotade att tillsammans med oppositionen riva upp FRA-lagen från juni 2008 om denna inte kompletterades med åtgärder som stärker individens skydd och den personliga integriteten.

Promemorian, som är avsedd att bli lag, är den juridiska formen av de 15 punkter som allianspartierna slutligen enades om för att rädda FRA-lagen. En av dem är att det ska inrättas en särskild domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen, som ska pröva vad FRA får spana på.

Ingen riktig domstol

Lagförslaget underkänns helt av professorn och rättsexperten Dennis Töllberg, i ett remissvar från Göteborgs universitet. Töllborg menar att det inte går att bedriva effektiv underrättelsetjänst om arbetet begränsas redan i förväg, dessutom av personer som saknar rätt kompetens. ”Sammanfattningsvis bör hela förslaget skickas i papperskorgen” skriver Töllborg enligt Svenska Dagbladet på nätet.

Både Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) med förre Säpochefen Anders Eriksson som ordförande och hovrätten över Skåne och Blekinge säger i sina remissvar till Försvarsdepartementet att de inte kan tillstyrka förslaget.

Hovrättens jurister konstaterar att det regeringen föreslår inte kan betecknas som domstol och därför bör kallas för vad det är, en nämnd.

Båda myndigheterna vänder sig mot att domstolen bara ska ha en domare, som utses av regeringen, och att dennes beslut inte ska kunna överklagas. SIN undrar om förslaget egentligen är förenligt med Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Meningslöst att informera

Båda svaren kritiserar också frånvaron av ett allmänt ombud i domstolen. Så här skriver Hovrätten:

”Ett enpartsförfarande, där beslutet inte kan överklagas, ger ett förfarande som typiskt sett inte hör till rättsskipning”.

SIN vill inte heller acceptera förslaget om skyldigheten att underrätta avlyssnade personer. Det innebär att om FRA i sin spaning har använt ett sökbegrepp som är direkt relaterat till en person så ska denne informeras om det. SIN anser att det är mer eller mindre meningslöst.

Nämnden vill i stället ge medborgarna samma rättigheter som de har när det gäller Säpos hemliga tvångsmedel. Där har alla rätt att få reda på om han eller hon har utsatts för avlyssning och om den i så fall har skett i enlighet med lagen.

TT