Lättare jaga fildelare

Statlig utredning vill underlätta för polisen

Det ska bli lättare för polisen att få ut identiteten på fildelare. Det är innebörden i ett förslag från en statlig utredning.

I dag krävs domstolsbeslut för att polisen ska få veta vem som har ett visst telefonnummer eller IP-nummer från operatörerna. Det misstänkta brottet måste dessutom leda till fängelse.

Nu föreslår den statliga Polismetodutredningen i ett delbetänkande att det ska räcka med böter i straffskalan för att polisen ska kunna begära ut uppgifterna.

Ändrade regler

Utredningen föreslår även ändrade regler för hemlig teleövervakning. I dag fattas beslut av domstol när det finns en skälig misstänkt. I fortsättningen bör åklagare i brådskande fall kunna fatta interimistiska beslut.

Beslut om hemlig teleövervakning ska även kunna fattas när det inte finns någon skälig misstänkt av såväl domstol, åklagare eller undersökningsledaren.

När det gäller ”inhämtning av stor omfattning” ska alltid domstol fatta beslut. Det kan enligt utredningen till exempel gälla inhämtning som avser personer som arbetar i medier med källskyddat material.

I dag styr två regelverk myndigheternas möjlighet att få tillgång till elektronisk kommunikation, dels bestämmelserna om hemlig teleövervakning i rättegångsbalken, dels enligt lagen om elektronisk kommunikation. Utredningen föreslår att möjligheterna att inhämta information enligt den senare lagen avskaffas.

För underrättelseverksamhet ska uppgifterna hämtas in enligt en ny, särskild lag.

Enligt utredningen innebär förslagen att rättssäkerheten och integritetsskyddet för den enskilde stärks.

Kritisk

Den moderate riksdagsmannen Karl Sigfrid är kritisk mot utredningens förslag. ”Det här kommer att användas som ytterligare ett verktyg för att trappa upp jakten på miljontals fildelare”, konstaterar han i en skriftlig kommentar.

Enligt Karl Sigfrid borde utvecklingen gå i motsatt riktning. För att en internetanvändares identitet ska kunna röjas bör det krävas dels ett domstolsbeslut, dels att ett grovt brott misstänks. ”I stället för att stärka skyddet av personuppgifter på internet vill utredaren försvaga det genom att ta bort kravet på grov brottslighet”, skriver han.

Han jämför även med argumentet för Ipred-lagen, som ger upphovsrättsinnehavare rätt att få ut identiteten bakom en IP-adress. Anhängarna av lagen beskrev det som ett mjukare alternativ till polisspåret. ”Skulle de acceptera hårdare tag från polisen visar det att pratet om en mjukare linje inte betydde något”, skriver Karl Sigrid.

Bättre rättssäkerhet

För justitieminister Beatrice Ask (M) innebär förslaget som helhet en förstärkning av rättssäkerheten för misstänkta och andra när säkerhets- och kriminalpoliser bedriver underrättelseverksamhet och utreder brott.

– Det är ganska komplicerat i detaljerna, men det är otroligt viktigt att vi får ett underlag så att vi kan förstärka rättssäkerheten kring den här användningen av uppgifter, säger justitieminister Ask till TT.

– Det är ingen som ifrågasätter att polisen måste ha tillgång till information för brottsbekämpningen, men det har funnits regelverk som inte fungerat, på en del områden. Det här skulle ge en förstärkning och lite mer ordning och reda.

Polisen bakbunden

Hur utökade befogenheter för polisen att identifiera vem som har en viss IP-adress kan tänkas påverka skiv- och filmbranschens jakt på illegal fildelning vågar Ask inte svara på just nu.

– Så vitt jag kan bedöma innebär det här ingen förändring, men jag kan inte svara på detaljerna förrän vi granskat förslaget.

Vad är det som säger att det inte blir den hårda vägen när det nu ska räcka med böter för att polisen ska få ta reda på en adress?

– De flesta ifrågasätter om polisen har tid och möjlighet att ägna sig åt detta, och därför var det nödvändigt att öppna den andra vägen (Ipred). Samtidigt är det väl märkligt om upphovsrättsinnehavare ska få ut uppgifter enligt vissa principer, och att polisen ska vara bakbunden. Det är väl ändå rimligt att polisen har åtminstone likvärdiga möjligheter. Jag tycker inte det är konstigt, säger Ask.