Svenska billån utan förankring

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-12

”Sverige skulle få hälften av det alla EU:s bilföretag ska dela på nästa år – inte realistiskt”

Svenska regeringens löfte om lånegarantier till fordonsindustrin innebär att Sverige skulle få hälften av det alla EU:s bilföretag ska dela på nästa år.

Det är inte realistiskt, konstaterar Europeiska investeringsbanken (EIB) – liksom även regeringen.

För 2009 har EIB fyra miljarder euro (motsvarande 42,4 miljarder kronor) öronmärkta till lån för att få fram grön teknologi inom fordonssektorn.

Näringsminister Maud Olofsson (c) och finansminister Anders Borg (m) lovade i torsdagens stora bilstödspaket lånegarantier till 20 miljarder kronor.

– 50 procent till enbart svenska företag är inte proportionerligt när fordonsindustrin i Tyskland, Frankrike, Italien och andra länder också vill vara med och låna pengar. Vi har endast en begränsad summa pengar att låna ut, säger Rainer Schlitt, presschef på EIB till TT.

Stenhård kamp

EIB, som ägs av EU:s 27 medlemsländer, har även fyra miljarder euro till samma syfte 2010.

Det pågår redan diskussioner med flera stora bilföretag. Kampen om lån blir stenhård. En statlig garanti snabbar på processen och ger lägre räntor. Men det är hur bra projektet stämmer med målen om miljövänlig teknik som avgör vilka som får lånen.

Lars Holmqvist, vd för de europeiska underleverantörernas branschorganisation Clepa, ger inte mycket för regeringens lånegarantier.

– Man ska inte gå och lova bort andras pengar. Det luktar illa. Det är bara ett sätt att försöka framstå som duktig utan att själv behöva betala.

Staten skulle inte ha behövt gå omvägen runt EIB, anser Holmqvist.

– När man ändå är beredd att lämna en lånegaranti kunde man väl gett en statlig borgen så att företagen kunde gått till en vanlig bank och lånat.

Varken Olofsson eller Borg tog emot TT:s frågor på fredagen.

Jöran Hägglund (c), statssekreterare på näringsdepartementet, skrattar lite besvärat när han får frågan om proportionerna mellan EIB:s pengar nästa år och statens kreditgarantier. Han håller med om att det inte är realistiskt att Sverige skulle få hälften.

– Men det kommer inte att vara så. Vi tror att EIB kommer att justera upp sin budget. Dessutom löper garantierna över flera år, säger Hägglund.

”Tidigare anslagna”

Hur har regeringen kommit fram till att man kan ge så stora garantier?

– Vi har gått igenom de olika projektidéer som finns hos de svenska bolagen och sett vilken summa det skulle bli om det skulle bli maximal utdelning.

– Eftersom EIB redan har börjat med ansökningarna för nästa år vet vi att det är bråttom, fortsätter Hägglund.

Tomas Eneroth, socialdemokraternas näringspolitiske talesperson, har ännu en invändning mot regeringens presentation. Där sade Olofsson att tre miljarder satsas i ett statligt bolag för branschen forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Men det handlar inte om nya forskningspengar, enligt Eneroth.

– Det är inte forskningspengar, nödvändigtvis, utan utgör bara kapitalbasen i ett bolag där man ska lägga de redan tidigare anslagna forskningspengarna.

Karin Olander/TT