”En sten har fallit från mitt hjärta”

Polisprofessorn Leif GW Persson har i tio år hävdat Thomas Quicks oskuld

En av de ivrigaste kritikerna till att Thomas Quick fällts för åtta mord är polisprofessorn Leif GW Persson.

– Det har aldrig funnits några bevis mot honom, bara hans egna märkliga och falska erkännanden. Jag har i tio år hävdat att Quickfallet är den dummaste brottsutredning som jag sett inte bara i Sverige utan överhuvudtaget.

Det finns, enligt både Leif GW Persson och andra kritiker mot Quickrättegångarna, dåligt med bevis som talar för Thomas Quicks skuld. Däremot finns det många omständigheter som tvärtom talar för att han är oskyldig, menar Persson.

– Quick har lämnat falska erkännanden. Han har misslyckats med att peka ut sina egna brottsplatser och har nämnt en rad ”medhjälpare” som rättvisan aldrig kunnat få tag på. Men trots det lyckades åklagare van der Kwast fälla honom för åtta mord och det är på sitt vis beundransvärt, säger Persson beskt.

Oändligt lidande

– Men, att Quick fälldes felaktigt för morden har också förorsakat en oändlig massa lidande för offrens anhöriga och inte minst har det medfört att de verkliga mördarna fortfarande är på fri fot, tillägger han.

Han är nu övertygad om att ifall Quick får adekvat juridisk hjälp och står fast vid att han lämnat falska erkännanden, så ska han kunna få resning i sina fall. I alla fall i de fem mord som ännu inte preskriberats.

– Han borde ju rimligtvis sitta inne med en massa uppgifter som kan styrka att han lämnat falska erkännanden, och om det nu stämmer att han berättat detta för en journalist som gått vidare med det så får man hoppas att de har torrt på fötterna. Det borde finnas goda chanser för Quick att få prövningstillstånd av Högsta Domstolen.

Skadestånd

Skulle Quick bli friad har han förmodligen ett rejält skadestånd att vänta. Thomas Quick har suttit inspärrad för morden sedan 1994.

– Det är i sådana fall det längsta någon oskyldig suttit fängslad.

Du håller på med en bok om Quick, ska du skriva klart den?

– Ja, men jag kanske får skriva om den lite nu. Och döpa om den till ”Vad var det jag sa?”

Hur känner du personligen för att Quickärendet tagit den här vändningen?

– Det känns som om julafton kommit redan. En sten har fallit från mitt hjärta. Men jag tycker det är synd att det skulle ta så lång tid för den att falla.

Här är alla mord som Quick har dömts för:

1994: Charles Zelmanovits i Piteå 1976.

1996: Holländska makarna Stegehuis i Appojaure 1984.

1997: Israeliske turisten Yenon Levi i Rörshyttan 1988.

1998: Therese Johannesen i Drammen i Norge 1988.

2000: Trine Jensen, Oslo 1981.

2000: Gry Storvik, Oslo 1985.

2001: Johan Asplund 1980.

Sveriges mest kända seriemördare

Thomas Quick har erkänt ett 30-tal mord. Men många tvivlar ännu på hans erkännanden.

När Thomas Quick plötsligt bestämde sig för att sluta medverka i mordutredningarna fick de läggas ner. Utöver hans erkännanden har åklagaren inte haft något att gå på: inga bevis, inga mordvapen och framför allt inga offer.

Mest absurt blev det i fallet Johan Asplund som försvann 1980, elva år gammal. Han är en av dem som Thomas Quick dömts skyldig till att ha mördat. Under rättegången hävdade Quick envist att han utfört mordet, medan Johans föräldrar via sitt ombud hela tiden ifrågasatte hans erkännande.

Quick har erkänt ett 30-tal mord, men i några fall saknas offer och i andra fall har de påstådda offren visat sig vara vid liv.

Polisen har dock hittat könshår från två personer som legat gömt i en ask i en av Quicks tidigare bostäder. Thomas Quick har dock hittills vägrat berätta vem håret tillhört.

Ett av de mord som Thomas Quick inte erkände innan Ulf Olsson dömdes i fallet var Helén-mordet i Hörby. Eftersom Quick hade tagit på sig flera andra skånska mord valde polisen att dna-testa honom. Provet var negativt, och senare dömdes alltså Ulf Olsson.