Lissabonfördraget - så funkar det

I morgon röstar riksdagen om EU:s nya grundlag - det här betyder det för Sverige

EU ska få mer att säga till om.

Det ska Sverige också.

Vad är sant och vad är falskt om EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget?

I morgon röstar riksdagen.

I dag reder aftonbladet.se ut begreppen.

Lissabonfördraget gör EU mer kraftfullt, säger anhängarna.

Lissabonfördraget gör EU mindre demokratiskt, säger motståndarna.

Båda har rätt, säger experterna.

Aftonbladet.se har tagit hjälp av Carl Fredrik Bergström, forskare på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier samt frilansjournalisten och EU-experten Annika Ström Melin för att reda ut vad Lissabonfördraget faktiskt handlar om.

BAKGRUND

EU har växt i rasande fart. Från 15 medlemsländer 2004 till 27 medlemmar i dag. Därför behöver EU anpassas. Ländernas stats- och regeringschefer kom 2004 överens om en ny konstitution, en grundlag, som skulle ersätta de fördrag som i dag styr unionen. Det blev nobben. Nederländerna och Frankrikes invånare sa nej. Åter till förhandlingsbordet. Sommaren 2007 var EU-ledarna överens om en kompromiss. På luciadagen samma år samlades man i Lissabon och skrev på. Lissabonfördraget blev namnet. Nu skulle bara alla 27 medlemsländer säga ja. Det har alla gjort utom Sverige och Tjeckien. Irland har sagt nej, men det återkommer vi till.

MER MAKT - OCH MINDRE

27 länder med olika åsikter om det mesta. Det blir svårt att fatta beslut. Lösning: I fler frågor än i dag får majoriteten mer att säga till om på minoritetens bekostnad. Ett förslag går igenom om 55 procent av EU-länderna röstar ja. Villkor: Länderna som röstar ja måste representera 65 procent av EU:s medborgare.

– De nya beslutsreglerna innebär att de större länderna får lite större makt, säger Annika Ström Melin.

På två områden - straffrätt och polissamarbete - försvinner medlemsländernas vetorätt. Målet är att lättare komma åt brottslighet som rör sig över gränserna, som människosmuggling och terrorism.

– Det här är frågor som för inte så länge sedan ansågs vara nationella. Det är ett ganska stort steg. Det innebär att en majoritet av länderna kan rösta igenom en lag som ett land inte gillar, säger Annika Ström Mellin.

Färre kommissionärer

Men det går att bromsa. Om ett land tycker att ett visst beslut påverkar landets rättssystem för mycket går det att begära att samtliga stats- och regeringschefer ska vara överens.

I dag har varje land varsin representant i den mäktiga kommissionen, som lägger förslag till nya lagar. Med Lissabonfördraget kommer bara två tredjedelar av medlemsländerna att ha en egen kommissionär. Platserna i kommissionen kommer att rotera mellan medlemmarna.

En instans som vinner på Lissabonfördraget är det folkvalda EU-parlamentet. Det kommer att få mer att säga till om när det gäller att stifta nya lagar.

Riksdagen får säga sitt

För att kompensera att mer bestäms av EU får varje medlemslands parlament, som Sveriges riksdag, lite mer att säga till om. Inför en ny lag får parlamenten åtta veckor på sig att säga ifrån om den nya lagen strider mot den så kallade närhetsprincipen (att lagar bara ska stiftas av EU om EU kan lösa frågan bättre än vart och ett av de enskilda medlemsländerna). Om en tredjedel av parlamenten tycker att lagstiftningen strider mot närhetsprincipen ska förslaget omprövas.

Carl Fredrik Bergström tycker inte att parlamenten ska hoppas för mycket.

– När man vänder sig till riksdagen har EU redan beslutat om att man ska lagstifta i en viss fråga. Steg ett är redan taget. Man ska inte överskatta den här möjligheten. Det som är bra är att riksdagsledamöterna tvingas tänka mer på EU-frågor jämfört med i dag.

De enskilda EU-invånarna får mer att säga till om, om de är tillräckligt många. Står minst en miljon medborgare bakom ett förslag kan de lägga fram det för kommissionen. Fast kommissionen behöver inte göra som medborgarna vill.

EU TALAR MED EN RÖST

Vad tycker EU? I dag är det inte alltid lätt att veta. Kommissionen skickar ut sina representanter i olika frågor. Varje halvår sitter ett visst land på ordförandestolen. I dag Frankrike, efter nyår Tjeckien om ett år Sverige. Nu ska EU få en gemensam röst.

Europeiska rådet, det som brukar kallas för EU:s toppmöte, kommer att ledas av en fast ordförande som väljs på två och ett halvt år. Han eller hon kan väljas om en gång.

EU kommer att få en egen utrikesminister eller, som det egentligen heter, en ”hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik”.

– Om den här funktionen ska fungera beror mycket på om det blir en person som är kraftfull och som många står bakom. Det kommer också att handla om det världspolitiska läget, säger Carl Fredrik Bergström.

SOLIDARITET

Om ett medlemsland attackeras av terrorister, råkar ut för en naturkatastrof eller annan typ av katastrof, då ska övriga medlemsländer gripa in och hjälpa till. Men enligt Carl Fredrik Bergström betyder det inte att Sverige måste ställa upp på något vi inte vill.

– Det finns ganska starka garantier mot att länder ska tvingas in i något. Så vitt jag kan se innebär inte Lissabonfördraget någon ändring av den principen.

GEMENSAMT FÖRSVAR?

”Unionens befogenhet i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska omfatta alla utrikespolitiska områden och alla frågor som rör unionens säkerhet, inbegripet den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik som kan leda till ett gemensamt försvar.”

Jo, så står det faktiskt. Men vad betyder det?

– Det är ganska långtgående skrivningar om försvarssamarbetet. Men det står också att detta bara kan ske om alla länderna är överens, säger Annika Ström Melin.

– Så länge som det finns länder som lägger in sitt veto så blir det inte så.

SVERIGE

Vad betyder Lissabonfördraget för oss? Svaret beror lite på vem man frågar. Men både Annika Ström Melin och Carl Fredrik Bergström menar att mer makt nu flyttas från Stockholm till Bryssel.

– Gör man EU mer handlingskraftigt så förlorar man också någonting. Det går inte att komma ifrån. Riksdagens ställning kommer att försvagas på fler områden. Det vi vinner är att fler frågor kan lösas som vi inte klarar själva. Men om demokratin ska klara det här så måste svenska väljare börja bry sig mer om EU-politik än vad de gör i dag, säger Bergström.

– Det här blir ytterligare ett steg mot att Sverige bestämmer inom EU, säger Melin och tar frågan om en europeisk arresteringsorder som exempel.

– Förr skulle varje parlament godkänna en sådan lagstiftning. Med Lissabonfördraget får Sveriges riksdag ingenting att säga till om utan det är ministerrådet och EU-parlamentet som bestämmer. Det riksdagsledamöterna kan göra är att påverka ministrarna och EU-parlamentarikerna. Det här är ett steg mot ett mer gemensamt beslutsfattande.

IRLAND SÄGER NEJ - VAD HÄNDER?

Egentligen har Lissabonfördraget redan fallit innan det har börjat gälla. För alla länder måste säga ja och ett land, Irland, har sagt nej i en folkomröstning. Nu diskuterar Irlands regering hur man ska lösa frågan. Det kan handla om att bättre förklara för irländarna vad det faktiskt handlar om, eller att kräva undantag. Annika Ström Melin tror på en ny folkomröstning på Irland.

– Under alla omständigheter kommer Lissabonfördraget inte att vara klart före valet till EU-parlamentet i juni nästa år.

En annan hake kan vara Tjeckien. Landet har ännu inte sagt ja. Författningsdomstolen ska först bestämma om fördraget kräver en ändring av grundlagen.