”Börja om med FRA-lagen”

Åtta borgerliga riksdagsledamöter vill riva upp lagen och tillsätta en bred parlamentarisk utredning

Minst åtta borgerliga riksdagsledamöter vill riva upp FRA-lagen och tillsätta en ny utredning.

Det visar en enkät som aftonbladet.se har gjort.

– Vi hade för lite kunskap när vi röstade i frågan, säger en ledamot som vill vara anonym.

Tre månader har gått sedan en riksdagsmajoritet röstade ja till lagen som ska ge Försvarets radioanstalt, FRA, rätt att spana i kabel och därmed få tillgång till all internet- och telefontrafik som passerar Sveriges gränser.

Det motstånd som började bubbla dagarna kring omröstningen har under sommaren växt till stormstyrka. Nu börjar riksdagsledamöterna själva vackla.

– Det är så många aspekter som har kommit fram efter att vi röstade, säger en ledamot som vill vara anonym.

Frågan är känslig

56 av 178 borgerliga riksdagsledamöter har svarat på aftonbladet.se:s enkätfråga: ”Tycker du att det vore klokt av regeringen att ta om FRA-lagen från början och tillsätta en ny utredning i frågan?”

En majoritet, 39 personer svarar ”nej”. Ett par är tveksamma medan åtta svarar ett tydligt ”ja”. Några meddelar att de inte vill svara.

Frågan är känslig. Efter omröstningen i juni vittnade ledamöter om påtryckningar från partigruppen. De skulle rösta ”rätt”. Flera vill vara anonyma för att ställa upp i vår enkät.

En del tycker att sommarens debatt tillfört fakta och aspekter som inte fanns när riksdagen gick till beslut i juni.

– Det är uppgifter av teknisk karaktär som visar att det är väldigt svårt att förhindra massavlyssning, säger en ledamot.

Hade ni för lite kunskap när ni röstade i riksdagen?

– Det tror jag man kan säga.

En annan riksdagsledamot, som också vill vara anonym, ångrar i dag sin ja-röst. Många motargument har tillkommit i efterhand.

– IT-företagare och andra nordiska länder har reagerat. Och så förstod vi nog inte hur starkt motståndet hos gemene man var. Som folkvald riksdagsledamot kan jag inte nonchalera svenska folket i en så viktig fråga, säger ledamoten till aftonbladet.se

Folkpartisten Agneta Berliner (fp) hänvisar till Europadomstolens beslut att underkänna Storbritanniens signalspaningslag som är

mycket lik FRA-lagen.

– Det väger oerhört tungt och den domen kom efter Lagrådets yttrande och efter vår omröstning i riksdagen.

– Sedan har det tillkommit nya förslag på lösningar som är betydligt bättre ur integritetssynpunkt. Det visar att frågan inte var tillräckligt beredd, säger Agneta Berliner, som blev utkvittad vid omröstningen i juni.

Gör om - gör rätt

Gör om, gör rätt. Det är budskapet från de åtta ledamöter som svarat ”ja” på aftonbladet.se:s fråga.

– Nu handlar det om att lappa och laga. Det kanske fungerar, men jag tror det är bättre om vi tar om allt från början och reder ut alla frågetecken, säger Camilla Lindberg (fp), den enda borgerliga ledamot som röstade nej i juni.

Flera anser att det krävs en bred parlamentarisk utredning, över blockgränserna.

– Det är en tradition i Sverige när det gäller så här viktiga frågor, säger Agneta Berliner.

Just nu arbetar regeringen med en tilläggsproposition som ska stärka lagen när det gäller skyddet för den personliga integriteten. Samtidigt pågår diskussioner inom både folkpartiet och moderaterna om hur lagen ska förbättras. Centerpartiet tycker att man bör titta närmare på hur man ska hantera trafik som kan ha en svensk avsändare.

Svårt att backa

Men flera av de som aftonbladet.se har pratat med tror inte att en tilläggsproposition räcker för att blidka kritikerna. Samtidigt blir det svårt för regeringen att backa.

– Det verkar som om försvarsministern har surrat sig ganska hårt vid den här masten. Det skulle ses som en svaghet att dra tillbaka lagen nu, säger en riksdagsledamot.

Birgitta Ohlsson (fp), som la ner sin röst i riksdagen, är ändå försiktigt hoppfull.

– Det bästa vore om Fredrik Reinfeldt visade på sitt kloka, moderna och lyssnande ledarskap och tog ett steg tillbaka. Det skulle ge honom politisk värdighet.

Nästa vecka öppnar riksdagen för hösten. Samma dag planeras en stor demonstration mot FRA-lagen. Bland talarna finns företrädare för oppositionen, men också för allianspartierna. Regeringens tilläggsproposition väntas senare i höst. Om allt går enligt planerna ska lagen träda i kraft den 1 januari 2009.

Detta har hänt

Hemlig underrättelseinhämtning har en lång tradition i Sverige. Men det är först nu som den diskuteras så öppet.

Anledningen till att frågan blev aktuell igen berodde främst på teknikutvecklingen, men också på nya slags hot som terrorism och risk för it-angrepp.

Sedan början av 1990-talet har Försvarets radioanstalt, FRA, bara haft möjlighet att spana mot trafik i etern. När tekniken förändrades och allt mer trafik gick över till kabel genom internet och telefoni förlorade FRA kontrollen över en stor del av kommunikationen.

2007 la dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg fram förslaget om en ny anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. Men förslaget möttes av våldsam kritik, främst när det gällde skyddet av den personliga integriteten, och våren 2007 beslutade riksdagen att bordlägga frågan.

När FRA-lagen blev aktuell igen i våras ökade kritiken ytterligare. En knapp riksdagsmajoritet röstade ja till lagen, men krävde av regeringen att återkomma med fler förslag för att skydda enskilda personer mot FRA:s signalspaning. Just nu arbetar regeringen med tilläggspropositionen som riksdagen ska ta ställning till senare i höst.

Så här gjorde vi

”Tycker du att det vore klokt av regeringen att ta om FRA-lagen från början och tillsätta en ny utredning i frågan?”

Så löd frågan som mejlades till samtliga borgerliga riksdagsledamöter i riksdagen, totalt 178 personer.

56 personer har svarat:

39 svarade ”nej”.

8 svarade ”ja”.

2 var tveksamma.

7 ville inte svara på frågan.