”Man tappar förtroende för Björklund”

Lärarutbildare och lärarstudenter kritiserar utbildningsministerns ointresse för forskningen

Förtroendet för utbildningsminister Jan Björklund har skadats.

Hans svartmålning av skolan stämmer inte med verkligheten, menar lärarutbildare och blivande lärare som aftonbladet.se pratat med.

– Utbildningsministern borde vara medveten om att det han säger påverkar allmänhetens bild av skolan, säger Elin Dahmberg, lärarstudent i Malmö.

I dag sänds tredje delen av Sveriges Radios serie ”Kris i skolan?”

Utbildningsminister Jan Björklunds tvärsäkra uttalanden om läget i den svenska skolan har varit i fokus och lett till debatt inte minst i bloggvärlden.

Precis som aftonbladet.se visade i en artikelserie under våren har Björklund problem när det kommer till vetenskapen. Hans vurm för tidigare betyg, fler betygssteg och hårdare ordningsregler saknar stöd bland en majoritet av de som forskar i ämnet.

Dessutom har han fällt påståenden som inte visat sig stämma, inte ens om man går till de källor han själv har angett.

– Det är inte bra när en politiker eller någon annan som allmänheten har förtroende för förvanskar fakta, säger Elin Dahmberg, blivande gymnasielärare i svenska och engelska.

Hon är rädd för att Björklunds tal om låga betyg och bristande disciplin faktiskt skadar skolan.

Militär - inte pedagog

– Här på utbildningen brukar vi prata om hur lärarnas förväntningar påverkar elevernas resultat. Är förväntningarna låga brukar det inte påverka resultaten i positiv riktning. Det kan vara på samma sätt med utbildningsministern. Om han själv hade haft en pedagogisk utbildning hade han nog satsat på annat än att förse lärarna med mer maktmedel, säger Elin Dahmberg.

– Han är inte pedagog utan militär. Det kanske funkar med order inom det militära men en skolklass kommer aldrig att bli en grupp militärer. Det är inte skolans mål att skapa regler. Istället är målet att få eleverna att utvecklas så långt det går. Jag tycker att han borde koncentrera sig på det.

Aftonbladet.se har ringt runt till flera av landets lärarutbildningar. Där är misstron mot utbildningsministern stor.

– Att han uttrycker sig så oförsiktigt som han gör är väldigt olyckligt. Trovärdigheten blir lidande när han dels talar om vikten av kunskap och sedan själv visar prov på just bristande kunskap, säger Jonas Gustafsson, biträdande studierektor för lärarutbildningen vid pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Tappar förtroende

– Han pekar på vissa undersökningar som stöder det han redan anser sig veta. Skulle man använda den medicinska forskningen på samma sätt skulle det bli ett väldigt rabalder.

Han får medhåll av Maria Sundkvist, dekan för lärarutbildningen vid Malmö högskola.

– Jan Björklund ropar efter vargen medan vi som arbetar med skolan och lärarutbildningen vet att skolan är bra.

– Man tappar förtroende för honom.

Lärarstudenten Elin Dahmberg berömmer Björklund för hans engagemang och att han verkligen slåss för sina frågor.

– Men hans engagemang verkar något felriktat. Istället för att prata om ordning och reda borde han kanske satsa på att få ner antalet i elever i klasserna istället.

Programmet ”Kris i skolan?” sänds söndag 13.00 i Sveriges Radio P1.

Rätt och fel om skolan

SR:s program ”Kris i skolan?” har granskat utbildningsminister Jan Björklunds uttalanden den svenska skolan.

Så här sa HAN...

FEL! Enligt OECD-statistik har Sverige världens största ordningsproblem i vår skola.

...SÅ HÄR ÄR DET

RÄTT! OECD har undersökt hur lärare och elever uppfattar ordningen i skolan. I båda fallen hamnar Sverige i mitten av tabellerna. Björklund säger nu att han hänvisat till fel undersökning. Den han syftar på kommer från IEA. Där kommer Sverige långt ner, men inte i botten.

Så här sa HAN...

FEL! I matematik och naturvetenskap ligger Sverige numera på den undre halvan av tabellerna, Finland ligger etta i såväl matte som naturvetenskap och läsförståelse. I kreativ problemlösning ligger Finland tvåa efter Sydkorea. Sverige ligger långt ner i tabellerna.

...SÅ HÄR ÄR DET

RÄTT! Sverige ligger över genomsnittet i samtliga fall.

Så här sa HAN...

FEL! Det har under dessa år skett en relativt stor försämring av resultaten, mätt som andelen elever med tillräckliga betyg för att tas in på gymnasiet.

...SÅ HÄR ÄR DET

RÄTT! Sedan läsåret 1999/2000 har mellan 10,1 och 10,9 procent av eleverna som gått ut nian inte varit behöriga att söka till gymnasiet. Variationen är alltså mycket liten.

Så här sa HAN...

FEL! Siffrorna visar att svenska elever ägnar mindre tid åt skolarbete än elever i något annat industriland.

...SÅ HÄR ÄR DET

RÄTT! Svenska elever ägnar ungefär lika mycket tid åt undervisningen som de i Danmark, Norge, Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Schweiz och Finland. Alla ligger ett par timmar under OECD-genomsnittet.

Källa: Sveriges Radio