Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Läsarna: Vi har fått det sämre

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-21

Trots sänkta skatter upplever 60 procent att ekonomin försämrats

Sänkta skatter skulle ge mer pengar i våra plånböcker.

För många blev det tvärtom.

Drygt 60 procent av över 50 000 Aftonbladetläsare säger att deras ekonomi försämrats på senare år.

Bilden får stöd i den uträkning som Swedbank har gjort för Aftonbladets räkning. Banken tittade på olika typfamiljer och kom fram till att en barnfamilj med två heltidsarbetande vuxna hade 780 kronor mindre kvar i månaden den här sommaren jämfört med för ett år sedan. Visserligen har de vuxna fått högre lön och lägre skatt. Men förbättringarna har ätits upp av höjda räntor, dyrare mat, bensin och el.

Många av Aftonbladets läsare känner igen sig. Under gårdagen svarade drygt 51 000 på frågan: "Har din ekonomi blivit bättre eller sämre under de senaste åren?" 63,5 procent svarar ”sämre”, 26 procent svarar ”bättre” medan 10,4 procent inte märkt någon skillnad.

Regeringen får kritik

Dyrare mat och högre räntor är ingenting som regeringen styr över eller kan skyllas för. Men däremot skulle de kunna uppväga fördyringarna med att bättre utnyttja det rekordstora budgetöverskottet. Det anser i alla fall Riksrevisionen som kritiserat regeringen för att ligga för högt över överskottsmålet på en procent av BNP.

Så varför gör inte regeringen det?

– Vi ser ett ökat reformutrymme. Men samtidigt är osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen betydande. Vi kan konstatera att både KI (Konjunkturinstitutet) och Riksbanken gör i stort sett samma bedömning som regeringen vad gäller utrymmet för 2009, säger Per Jansson, statssekreterare på finansdepartementet i ett skriftligt svar till aftonbladet.se.

Vilka reformer och skattesänkningar man anser sig ha råd med kommer finansminister Anders Borg (m) att redovisa när höstbudgeten presenteras den 22 september.

Här är några idéer från aftonbladet.se:s läsare:

”Förbättra vården”

”Sänk skatten med ytterligare 15 miljarder utöver de redan utlovade 15 och satsa sedan 30 miljarder på skola, sjukvård och äldrevård. Då tror jag att de flesta skulle känna förtroende för regeringen”, skriver signaturen Leolase - och får medhåll av många.

”Höj kvaliteten i skolan, förbättra vården och ge kommunerna större resurser för att motverka avvecklingen av den svenska landsbygen”, föreslår en läsare.

”Nu har man tagit alla pengar från de fattiga, lagt dem på hög och ingen verkar veta vad man ska göra med allt. Är det inte dags att betala tillbaka lite av det man tagit från gamla, sjuka och fattiga?”, undrar signaturen Max123.

Pengar till vägar och järnväg

Mer pengar till skolan, vården och omsorgen är populärt. Men många nämner också vägar, järnväg och kollektivtrafik.

”Bygg höghastighetsjärnvägen nu!” skriver Matte och fortsätter:

”Sverige måste satsa på sin infrastruktur för att inte hamna efter andra länder i konkurrensen och miljösatsningarna. Guldläge att bygga den nya höghastighetsjärvägen från Stockholm till Göteborg och Malmö!”

Signaturen Lenny vill lägga pengar ”på vägar och järnvägar, kollektivtrafik och se til att vi får en fysiskt modern infrastruktur. Många vägar är i uselt skick.”