Därför är Lissabonfördraget viktigt

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-06-13

Irlands nej sprider oro i ett utvidgat EU som växt så det knakar.

Men varför är Lissabonfördraget så avgörande för samarbetet?

Reglerna för EU-samarbetet skapades för att fungera för 15 länder. Men nu har EU växt rejält och har 27 medlemmar. Det gör att det blir knepigt att jobba ihop och ta beslut med de gamla regelsamlingarna (fördragen).

EU-ländernas regeringar är överens om att det behövs nya regler. Under 2005 försökte man få igenom en konstitution – grundlag – men den röstades ner i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna. Lissabonfördraget var tänkt som en plan-b – en light-version.

– Vissa såg det som om EU skulle bli till en stat genom att skapa en grundlag och sade nej till konstitutionen. Men nu tog man bort några saker för att få det accepterat, till exempel artiklarna om EU:s flagga och en speciell EU-hymn, säger Linda Hultgren på EU-upplysningen.

Polissamarbete

Men vad är det som är så avgörande med Lissabonfördraget?

– Att det ska bli lättare att ta beslut. En av de största förändringarna gäller frågor om polis och straffrätt, där man ska gå ifrån att alla 27 måste vara överens till att det räcker med två av tre. Det är en ganska stor grej. Det kan handla om gränskontroll och sådant som gäller polissamarbete, säger Hultgren.

Dessutom skulle det folkvalda Europaparlamentet få större makt över besluten

– Och när ministrarna möts och ska fatta beslut ska man räkna på ett annat lättare sätt, säger Hultgren.

Det skulle ha räckt med att 55 procent av länderna säger ja, om de har minst 65 procent av EU:s befolkning.

EU-president införs

En bärande idé var också att införa en fast ordförande, i medierna kallad för EU-president, som skulle leda stats- och regeringschefernas möten. Dessutom ville man ha en europeisk utrikesminister som skulle ge EU en mer gemensam röst utåt i frågor om fred, konflikter och terrorism.

Det fanns också förändringar som mer direkt hade berört medborgarna, som en stadga för mänskliga rättigheter som skulle blivit juridiskt bindande.

Tanken var också att införa medborgarinitiativ, där förslag kunde lämnas till EU-kommissionen om en miljon underskrifter samlats in. Enligt Hultgren skulle exempelvis en Facebook-grupp med så många medlemmar från olika länder ha räckt som underlag.

TT