Var tionde elev i utsatta områden i Göteborg stöttar extremister

Joakim Magnå

Mer än var tionde tillfrågad elev i två av Göteborgs yttre stadsdelar sympatiserar med religiösa extremister.

Det rapporterar GP som tagit del av en undersökning med 1 200 ungdomar i Angered och Bergsjön.

– Resultatet är allvarligt och oroväckande, säger Zan Jankovski, samordnare mot våldsbejakande extremism vid Göteborgs stad, till Aftonbladet.

Undersökningen har genomförts av föreningen Varken hora eller kuvad. 1 200 skolungdomar mellan 12 och 18 år i nordöstra Göteborg, bland annat stadsdelsområdena Angered och Bergsjön, har svarat på frågor om religiös extremism och hedersförtryck.

En fråga handlar om de ungas inställning till extremister, exempelvis Islamiska staten och jihadister.

Drygt elva procent av de tillfrågade ungdomarna, mer än 130, svarade: "ja, jag har sympati". 13 procent svarade att de kände någon annan med sådana sympatier, skriver GP.

– Vissa ungdomar vi mött använder ord som "kafir" för icke-troende människor, och de säger att sådana kan "dra åt helvete" och att "IS gör egentligen rätt" och så vidare. I en tidigare undersökning från Stockholm kunde vi även se att unga angav att de var mer religiösa än sina föräldrar, säger Guluzar Tarhan Selvi, tillförordnad projektledare på Varken hora eller kuvad, till tidningen.

Majoriteten muslimer

Hälften av deltagarna i undersökningen säger sig vara "mycket religiösa", enligt GP. Majoriteten identifierar sig som muslimer, 40 procent som kristna och två procent som icke-troende. Merparten har utlandsfödda föräldrar.

– Resultatet är allvarligt och oroväckande. Samtidigt utifrån vårt uppdrag som samordnare är vi inte helt förvånade. Vi har mött den här typen av attityder i vårt jobb. Men att mäta det, om det är tio procent eller två procent, är inget vi kan göra. Delvis bekräftar undersökningen bilden vi har, säger Zan Jankovski, samordnare mot våldsbejakande extremism vid Göteborgs stad.

Samordnarens arbete handlar delvis om att uppmärksamma frågan och sprida kunskap, berättar Zan Jankovski.

– Sedan handlar det mycket om att öppna upp kommunens ordinarie verksamheter för att ge stöd åt anhöriga eller kompisar som har en individ i sin närheten som man är orolig kan hamna i den här typen av miljö och tänk, säger han.

”Måste tas på allvar”

Studien har granskats av bland annat Hans Ekbrand, doktor på Institutionen för sociologi vid Göteborgs universitet.

– Undersökningen ska inte ses som en bild av hela staden eftersom undersökningen är gjord i de områden och skolor där denna problematik troligtvis är som störst. Samtidigt, om över 130 elever svarar att de sympatiserar med IS eller liknande extremism, då är det i sig väldigt många och en siffra som givetvis måste tas på allvar, säger han till GP.

Ulf Boström, integrationspolis i Göteborg, ser allvarligt på resultatet i undersökningen men vet samtidigt inte hur väl det återspeglar verkligheten.

– Vi vet inte under vilka omständigheter de svarat på frågorna. Men tittar vi bara på uppgifterna rakt av så blir det ganska så skrämmande, säger han till Aftonbladet.

”Under all kritik”

Polisens Nationella operativa avdelning har tidigare beskrivit 53 utsatta områden i Sverige, varav 15 klassas som särskilt utsatta.

– I de här områdena kan du inte använda dig av yttrandefriheten som du vill. Du kan inte heller göra det beträffande tryckfriheten. Arbetslösheten, bidragsberoendet, trångboddheten är större, och utbildningsnivån för ungdomar som går ut grundskolan är under all kritik, säger Ulf Boström.

Han påpekar samtidigt att de allra flesta som bor i dessa områden är vanliga familjer som kommit till Sverige för att göra rätt för sig.

–Men man kan som ung uppleva olika orättvisor eller att man inte förstår varför det är som det är. Man kanske har föräldrar som har svårigheter att överföra kunskap till den unge i det nya landet som man bor i. Det finns väldigt många orsakssammanhang.

Ulf Boström anser att de här områdena övergivits.

– Etniska vita svenskar har radikaliserats under 25 års tid och vill inte bo i odemokratiska områden. Det vi har gjort, i stort sett allihopa är att flytta från de här områdena. Vi sätter inte heller våra barn i skolorna där eftersom skolresultaten är så dåliga, säger han.

Långsiktigt arbete

Zan Jankovski vid Göteborgs stad påpekar att det är ett långsiktigt arbete.

– Det här är ganska djupt rotade uppfattningar som satt sig hos vissa grupper och individer. Det kräver någonting under lång tid. Vi behöver jobba stenhårt med det.

Varken hora eller kuvad är en ideell förening som, enligt sin hemsida, bland annat kämpar "mot diskriminering, segregering och utanförskap" och för att "motverka kvinnoförtryck och alla former av våld mot kvinnor".

BILAH FRÅN BORÅS: Tog farväl av sina vänner – sprängde sig själv till döds