Asylbolagens skattemiljoner används till lekland och golf

Anette Holmqvist

Skattepengar går rakt ned i fickorna på privata asylföretagare. Samtidigt används vinster från flyktingboenden till att täcka hål i andra verksamheter – som lekland och äventyrsgolf.

Det slås fast i en intern regeringskartläggning av asylmarknaden, som Aftonbladet tagit del av.

– Varje skattekrona som inte används rätt är en stöld från svenska folket, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Under 2015 kom rekordmånga asylsökande och flyktingar till Sverige, totalt 163 000 personer. Under de mest dramatiska höstmånaderna var behovet av bostäder skriande och Migrationsverket stod i ständig kontakt med privata aktörer för att få fram fler övernattningsmöjligheter.

När den mest akuta krisen var över genomförde regeringen en intern kartläggning av asylmarknaden med fokus på tillfälliga boenden. Den hanterades av Ardalan Shekarabis stab och var klar i slutet av mars i år.

Kartläggningen visar att majoriteten av bolagen på flyktingmarknaden gör mycket stora vinster samtidigt som regleringarna är få.

2 000 procent i vinst

Vinstmarginalerna för bolagen beskrivs av regeringstjänstemännen som "exceptionella". Några sticker ut mer än andra, konstaterar man. "För några av företagen avviker vinstmarginalerna markant. Defakon Renting AB är det tydligaste exemplet med en redovisad vinstmarginal på nästan 2000 procent" skriver man bland annat. En del av vinsten förklaras med en fastighetsförsäljning för nära 13 miljoner kronor.

Förklaringen till de höga vinsterna anses framför allt dygnspriset per flykting vara. De flesta bolag fakturerar för kostnader nära pristaket på 350 kronor per dygn för boende och mat samtidigt som Statskontoret, den myndighet som granskar hur statens pengar används, i en annan utredning konstaterar att summan i stället borde vara runt hundra kronor.

Täcker över underskott

Men regeringen menar också att flyktingbolagens vinster riskerar att ställa till problem i andra branscher. Företagen ingår ofta i stora koncerner med annan verksamhet och använder vinster från asylboenden till att täppa till hål där.

"Exempelvis blir det möjligt för ett stort välfärdsföretag som Attendo att genom koncernbidrag föra över resultatet till verksamheter som går mindre bra, eller rent av till att driva bort konkurrenter inom andra välfärdsområden. För Jokarjo tycks koncernbidrag ha använts för att täcka ett underskott i ett lekland/äventyrsgolfbana som drivs av ett av dotterbolagen." skriver man bland annat.

I kartläggningen framhåller regeringstjänstemännen också att koncernernas strukturer gör det svårt att följa hur skattepengar används. Man lyfter risker för att pengar flyttas från "tänkta brukare" till "några andra" och slår fast att det saknas en tydlig välfärdsambition på området. "Skattemedel går i dag till privata vinstmaximerande aktörer utan att innehållet i tjänsten är reglerad eller ambitionssatt på politisk nivå" skriver man.

”Ska göra vad vi kan”

Civilminister Ardalan Shekarabi menar att kartläggningen från hans departement visar en marknad i behov av regleringar, där man måste säkerställa att skattepengar används korrekt.

Han hoppas mycket på Välfärdsutredningen som ska presenteras i november. Uppgifter som läckt ut från arbetet talar om att utredaren Ilmar Reepalu kommer att föreslå vinstbegränsningar för företag som verkar på den offentliga marknaden på åtta procent på insatt kapital.

– Vi avser att göra vad vi kan för att det här inte ska kunna fortsätta, säger Shekarabi.

– Det är inga problem att släppa in kommersiella intressen i välfärden, men det blir det om man inte reglerar. Här i den här utredningen ser vi ju att skattepengar tyvärr inte används till det som de är tänkta för.