Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Vendela

”Skolan måste bli mer lustfylld”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-24

Professor i pedagogik: Nationella prov är bra - men det räcker inte

Lusten måste tillbaka till den svenska skolan.

Annars kommer resultaten att fortsätta nedåt.

– Fler nationella prov är bra, men viktigast är att vi gör skolan mer intressant och lustfylld, säger Mats Ekholm, professor i pedagogik och tidigare chef för Skolverket.

Mats Ekholm, professor i pedagogik.

Svenska elever blir sämre i skolan, framförallt i matte och naturvetenskapliga ämnen.

Så låter det i alla fall när våra politiker ger sig in i skoldebatten.

Men hur illa är det egentligen?

Inte så illa. Det menar Mats Ekholm, professor i pedagogik vid Karlstads universitet och tidigare generaldirektör vid Skolverket. Enligt honom är dagens skoldebatt alldeles för gapig, med dålig förankring i verkligheten.

– Försöker man göra politisk karriär på att det går åt helvete så måste man också säga att det går åt helvete. Men det stämmer inte.

– Det enda man kan lita på är mätningar som har gjorts över lång tid och har man det långa perspektivet så är inte bilden så dålig, säger Ekholm.

För att få söka till gymnasiet krävs godkända betyg i tre ämnen: matte, svenska och engelska. Antalet elever som nått de nödvändiga målen i de här ämnena har bara förändrats marginellt under 2000-talet.

– Det handlar om tiondelar, säger Mats Ekholm.

Små förändringar

Längre bakåt i tiden, 1998, var däremot betygsresultaten bättre. Mats Ekholm ser svaret i det nya betygssystem som infördes i slutet av 90-talet.

– Lärarna höll på att lära sig det nya systemet och vågade inte ta ut svängarna. Det var inte lika många då som vågade sätta det högsta betyget MVG. På samma sätt var det färre än i dag som ville ge en elev IG, icke godkänt.

– Det är den tolkning som forskningen har gjort.

Politiker brukar också hänvisa till PISA, den internationella jämförelse mellan 15-åringar i olika länder som organisationen OECD gör vart tredje år. I den senaste undersökningen hade svenska niondeklassare halkat ner något när det gäller kunskapen i naturvetenskap. År 2000 låg svenska elever ”signifikant över genomsnittsnivån.” 2006 var de nere på genomsnittsnivå.

Inga säkra slutsatser

Skolverket vågade i sin kommentar inte dra några säkra slutsatser eftersom undersökningen när det gällde just naturvetenskap var mycket mer omfattande 2006 jämfört med tidigare år. Men trenden finns ändå där.

– Bilden ser fortfarande hyfsad ut, men visst finns vissa varningsklockor, säger Mats Ekholm.

Han tycker det är bra att regeringen nu tänkter införa nationella prov också i fysik, kemi och biologi. Men det finns bättre mediciner.

– Kontrollstationer behövs, men det krävs också mer sug och lust. Hur gör vi skolan mer intressant och lustfylld?

– Av någon anledning har vi inte lyckats hålla uppe förändringslustan hos lärarna i de här ämnena. De har nöjt sig med att undervisa, men det räcker inte. Du måste också fånga ungdomarnas intresse, säger Mats Ekholm.

För att lyckas med det måste Sveriges lärare få bättre betalt och högre status än i dag, menar Ekholm.

– För att få tag i bra lärare så måste man betala. I dag konkurrerar skolan med en hungrig industri. Men det har vare sig den här regeringen eller den förra s-regeringen brytt sig om. De säger mycket men gör lite.