Skräckrapporten: Då har vi näst sämst pensioner i EU

Sverige på väg mot botten i EU:s pensionsliga

225 000 svenska pensionärer under EU:s fattigdomsgräns. Mer än varannan kvinna får statlig garantipension.

Sverige – en gång i topp – är på väg mot botten i EU:s pensionsliga.

Alla måste jobba längre – helst till 70 år.

Det är facit drygt 15 år efter att det nya pensionssystemet infördes.

Och det kan faktiskt bli än värre. Enligt en rapport från EU-kommissionen kommer Sverige 2048 att ha unionens näst sämsta pensioner: 48 procent av slutlönen, tjänstepensionen inräknad. Bara Estland hamnar bakom Sverige då.

Sveriges internationellt hyllades pensionsystem är förvisso det tryggaste i världen för staten, men för framtidens pensionärer finns inga garantier alls.

Bromsen har slagit till

Den broms som sänker pensionerna och aldrig skulle behöva användas har redan slagit till tre gånger – 2010, 2011 och 2014. Då sänktes den allmänna pensionen med 430, 600 respektive 390 kronor. Och bromsen lär slå till igen om inte avgiften till pensionssystemet höjs.

De ”raka rören” mellan inkomst och pension är förvisso i full funktion, men hittills har det inte varit överdrivet lönsamt att jobba: skillnaden i pension mellan en Kronblom som soffligger hela livet och en lågavlönad kvinna som jobbar kan vara så låg som 400 kronor i månaden. Kronblom med statligt äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg kan få drygt 11 000 i månaden, sjukvårdsbiträdet med låg lön och deltid i bagaget får en knapp femhundring mer.

Kommunal har räknat ut att det inte heller är särskilt lönsamt för lågavlönade att jobba längre upp i åren: att gå vid 65 istället för 62 kan ge så lite som 130 kronor mer i månaden i ”arbetspremie” för tre extra år.

Måste jobba i 48 år

Pensionssystemet ger också enorma skillnader mellan män och kvinnor. För att överhuvudtaget få en pension som inte behöver kompletteras med garantipension måste en genomsnittlig svensk kvinna i dag arbeta i 48 år, visar beräkningar från Pensionärernas riksorganisation, PRO. En man klarar sig med 36 år på jobbet.

Och fler brister i systemet väntar framöver. För att få full pension krävs 40 års arbete. Drabbade blir tiotusentals invandrare som kommit till Sverige och fått ett sent inträde på arbetsmarknaden.

– De kommer att få djävligt dåliga pensioner. Men det är kanske obehagliga tankar som ingen vill tänka på nu, säger förre finansministern Kjell-Olof Feldt.

ATP blev för dyrt för staten

I det gamla ATP-systemet räckte 30 arbetsår för full pension – och den räknades på de 15 bästa inkomståren. Pensionen var dessutom garanterad, och kunde ihop med tjänstepension ge upp till 85 procent av slutlönen för en glad 65-åring.

Men systemet blev dyrt för staten – redan på 1970-talet började politikerna pilla i beräkningsgrunderna för att få ned kostnaderna. Och under krisåren på 90-talet blev läget akut.

De flesta riksdagspartier ville inte göra pensionerna till en valfråga – man mindes ”kriget” om ATP i slutet av 1950-talet. Därför tillsattes Pensionsarbetsgruppen med medlemmar från alla dåvarande riksdagspartier. (Vänsterpartiets Ulla Hoffman petades dock efter en tid – läs mer om det och varför längre fram i serien.)

Gruppen leddes av folkpartisten Bo Könberg. En annan medlem och viktig arkitekt bakom förslaget var dåvarande Riksförsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg (S).