"Ingenting är säkert"

Risk för ras och skred även i Sverige

Det förebyggande arbetet mot ras och skred pågår ständigt.

Men klimatförändringar och nya önskemål från nybyggare kan öka riskerna.

– Ingenting är säkert även om kunskapen hos kommunerna och allmänheten är stor, säger Margareta Nisser-Larsson, handläggare på Räddningsverket.

Det finns många regler kring var och hur man får bygga hus i Sverige. En av de saker som undersöks är risken för ras och skred på den plats där det nya huset ska stå.

– Kommunerna ska inte bevilja bygglov på mark utan att veta att marken är lämplig, säger Margareta Nisser-Larsson, handläggare på Räddningsverket.

En av orsakarna till de stränga reglerna är Tuveraset som inträffade i november 1977. Då rasade 67 hus i Tuve utanför Göteborg: nio personer dog, mer än 60 skadades och över 400 blev hemlösa.

Sedan dess jobbar Räddningsverket med att kartlägga riskerna för liknande händelser. Ett arbete som fortfarande pågår.

Kan söka pengar

Fastighetsägare kan också ansöka om pengar från verket för förebyggande arbete.

– Jag har några ärenden på gång just nu. I några fall river man fastigheten, i andra fall kan man till exempel bygga en skyddande vall.

En av de faktorer verket undersöker är risken för att delar av berg ska rasa in i byggnader, precis det som skett i natt i norska Ålesund.

Om det var ett sådant ras som orsakade huskollapsen eller om det var tvärtom vet man ännu inte. Även i Sverige finns det hus som ligger mycket nära bergväggar.

– Det finns framför allt på västkusten. Jag har sett exempel på hus där blocken nästan hänger över husen.

Säkerhetstänkandet större förr

Det är kanske lätt att tro att säkerhetstänkandet ökat med åren och att det framför allt är äldre hus som ligger illa till. Men enligt Margareta Nisser-Larsson är det snarare tvärtom – dagens husbyggare tar i vissa fall större risker än gårdagens.

– Förr byggde man på fast berg och inte nere vid vattnet. Nu vill vi ha närheten till vattnet utan att tänka på översvämningar, säger hon.

Räddningsverkets arbete har varit framgångsrikt och det har skett få stora ras de senaste åren. Men det går inte att helt utesluta riskerna för ras ock skred, menar Margareta Nisser-Larsson.

Klimatförändringarna har till exempel gjort att det regnar mer i Sverige än tidigare. Marken blir då blötare och jorden håller inte samman lika bra.

– Det pågår ett ständigt arbete och det är jag övertygad om att det gör i Norge också. Men man kan aldrig vara helt fri, tyvärr, säger Margareta Nisser-Larsson.