Svenska staden – ett skräckexempel i Norge

Södertälje målas upp som ett skräckexempel för integration som gått åt skogen – i Norge.

Det får kommunalrådet att rasa.

– Att blanda ihop kriminalitet med flyktingmottagande tycker jag är avskyvärt på alla sätt, säger Boel Godner (S), Södertäljes kommunalråd.

En rapport från Oslopolisen varnar för situationen i Södertälje:

"Ett parallellt samhälle som fungerar ungefär som en egen stat i staten. De har egna institutioner, normer, lagar och regler som har större betydelse och inverkan på folks liv än de grundvärderingar som gäller i Sverige".

Hela stadsdelar "har tagits över" av assyrier och syrianer, skriver den norska dagstidningen Aftenposten, som hänvisar till rapporten.

Tidningen kopplar ihop flyktingströmmen till Södertälje och problem med en "omfattande och komplicerad organiserad brottslighet".

Södertäljes socialdemokratiska kommunalråd Boel Godner skrattar uppgivet åt den norska artikeln. Hon nekar inte till att det finns segregation i Södertälje, men tycker att bilden som målas upp är falsk.

– Det är en felaktig...eller ja, jag tycker att Södertälje är allt annat än ett skräckexempel.

På vilket sätt?

– Jag menar att vi visar att det funkar med ett högt flyktingmottagande utan de stora katastroferna. Att blanda ihop kriminalitet med flyktingmottagande tycker jag är avskyvärt på många sätt.

Vad kände du när du läste artikeln?

– Jag tycker det är tråkigt. Jag ser ett annat Södertälje än det de beskriver. Ett Södertälje där det har vänt, där skolresultaten blir bättre och brottsligheten minskar. Där det ljusnar och där polisens satsning mot den organiserade brottsligheten har gett resultat.

Vad tycker du om att norsk polis använder Södertälje som skräckexempel?

– Södertälje är allt annat än ett skräckexempel. Vi är ett fint exempel på flyktingmottagandet som jobbar på och kavlar upp ärmarna och gör vårt bästa för att alla barn ska få en bra framtid.

"Brottsligheten har minskat"

Boel Godner säger att alla kan se att Södertälje är segregerat. De stora grupperna av assyrier, syrianer och kaldéer bor ju nära varandra. Men den parallella struktur som funnits i Södertälje har på olika sätt avslöjats av polisen. Rättegångar har genomförts och domar fallit. 

– Det visar att man tvärtom gjort något åt saken. Det har varit lyckosamt och brottsligheten har minskat här. Polisen har kunnat göra stora insatser för att få bukt med den organiserade brottsligheten. Men det är för att några valde att vara kriminella i Södertälje. Jag skulle aldrig koppla ihop det med flyktingmottagande eller folkgrupper, säger hon.

Har Ronna och Hovsjö "tagits över" av assyrier och syrianer?

– De flesta kommer från andra länder, det är helt sant. Men vi satsar på barnen och ser till att man får den bästa skolgången man kan få. Vi riktar pengar till skolorna, inför tvålärarsystem och ser till att alla barnen klarar sin skola. Det är det viktigaste för oss.

Många får dålig start

Boel Godner har själv ett antal gånger beklagat sig över flyktingsituationen i Södertälje. Hon tycker att det är oroande att inte fler kommuner hjälper till med att ta emot människor på flykt.

– Det beror på att vi sett för många människor, både barn och vuxna, som får en dålig start och därmed får en dålig framtid i Sverige. Det väntar långvarig arbetslöshet och svårighet att få jobb och klara skolan, för att det blir så svårt att lära sig svenska när du inte träffar människor som pratar svenska eller omges av svenska språket.

Hon intervjuades också av Aftenpostens journalister och fick frågor om hur många flyktingar Södertälje klarar av och om det kan öka segregeringen.

– De sa att diskussionen i Norge är sådan att de som är emot flyktingmottagande letar efter skräckexempel, säger Boel Godner.