Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Chiquita anklagas för mord

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-03-13

Bananjätten anklagas för att ha stött terrorism

Onsdagens stämningsansökan är den femte som lämnas in mot bananjätten Chiquita, och som beskyller företaget för mord.

Mord, utpressning och politiska rävspel.

Det kanske inte är det första man tänker på när man äter bananer.

Men i dag lämnades den femte terrorstämningen in mot världens största bananleverantör – Chiquita.

Chiquitas huvudkontor i Cincinnati.

I början av 90-talet kidnappades fem amerikanska missionärer av den colombianska vänstergerillan Farc.

Missionärerna hölls fångna under flera år innan de mördades.

”Chiquita stöder terrorism”

Och nu anklagas världens största bananleverantör – Chiquita – för morden, uppger AP.

Enligt en stämningsansökan som lämnades in vid en amerikansk domstol på onsdagen har bananjätten aktivt stöttat Farc-gerillan med både vapen och pengar. Genom sitt stöd till gerillan menar man att företaget indirekt har gjort sig skyldigt till morden.

Bakom stämningsansökan står anhöriga till de fem missionärerna. Enligt dem är Farc en terrororganisation och det Cincinnatibaserade förtaget ska därmed ha stöttat terrorism.

Chiquita äger flera bananodlingar i landsdelar av Colombia som kontrolleras av Farc.

Fler anklagelser

Onsdagens anklagelser mot Chiquita är inte de första. Minst ytterligare fyra andra stämningsansökningar där bananföretaget anklagas för att ligga bakom hundratals colombianers död har lämnats in vid amerikanska domstolar, uppger AP.

Förra året erkände Chiquita att företaget betalat ut tolv miljoner kronor till den colombianska högermilisen AUC (Förenade självförsvarsstyrkorna). AUC har anklagats för narkotikahandel och massakrer på civilbefolkningen.

Chiquitas talesman Ed Loyd säger att företagets betalningar följt på utpressning från både av Farc och AUC. Att Chiquita betalar ut pengar till grupperna motiverar han med att företaget gör allt för att skydda sina anställdas liv.

Colombias paramilitära grupper fungerade som privatarméer på 1980-talet, i syfte att skydda landägare från vänstergerillan som krävde dem på "krigsskatt".