SOS: Bemötandet borde ha varit bättre

SOS Alarm anser att bemötandet med den skottskadade 16-åringen skulle ha varit bättre.

Det är allt.

Larmoperatören har dessutom kvar sina arbetsuppgifter.

– Men vi har givetvis haft samtal med personen, säger Anders Klarström vid SOS Alarms presstjänst.

Klockan 01.13 i slutet av oktober ringer den skottskadade 16-åringen till SOS Alarm från Tallhöjden i Norrahammar utanför Jönköping.

Bredvid honom ligger hans 17-åriga vän och dör. 16-åringen är svårt skadad. Han har bland annat blivit skjuten i huvudet.

Då ifrågasätter larmoperatören detta:

– Men vart i huvudet? Hur kan det komma sig att du klarar av att ringa om du har blivit skjuten?

Chef vägrar svara på frågor

Trots att det tydligt hörs att 16-åringen är rädd och blir allt mer matt under samtalet fortsätter larmoperatören att pressa honom.

– Snälla kom hit. Jag kommer att dö. Jag har familj, säger han då.

När Aftonbladet söker SOS-operatörens ansvariga chef, Mikael Sandh, produktionschef för SOS Alarm i Jönköpings län, vill han inte kommentera det inträffade. I stället hänvisar han till bolagets pressjour.

– Vi har sagt att jag gör de lokala medierna här och han tar median som Aftonbladet och de grejerna då, säger han.

Han ska alltså bara svara på frågor från lokala medier.

– Detta har blivit ganska stort här nu då så vi har bestämt det.

Trots att han är ansvarig chef och har bäst insyn i fallet.

– Aftonbladet är ett av Sveriges största medier så det vill jag göra, säger Anders Klarström på SOS Alarms presstjänst om det.

”Sättet är inte bra”

Enligt Klarström larmades ambulansen efter en minut och tolv sekunder in i samtalet med 16-åringen.

– Det är en snabb tid. Själva intervjun och alla frågor om positionen har inte på något sätt försenat själva hjälpen. Sen tycker vi när vi hör det att bemötande borde ha varit bättre, säger Anders Klarström.

Han påpekar dessutom att operatören flera gånger uppger att hjälpen är på väg.

Men det är ju sättet hon säger det på som folk reagerar på?

– Ja, sättet är inte bra. Det är absolut inte bra. Det är någonting vi kommer att titta på och vi har redan pratat med den här operatören. Vi tar också till vår utbildning som exempel på ”så här ska man inte bemöta den hjälpsökande.".

Hur skulle hon ha agerat istället?

– Hon skulle ha accepterat att han skriker åt henne och svär.

Precis innan han skriker har larmoperatören ifrågasatt hans skottskador i huvudet. Det är därför han blir arg.

– Det är en helt onödig fråga i det här sammanhanget. Den frågan kan vara beroende av många andra samtal som inte har varit något. Där man säger att det har hänt något förskräckligt men så har det inte varit så. Man får larma och tro på den här personen som ringer. Men det kommer många konstiga samtal till oss som det gör till er.

”Behöver stöd av oss”

16-åringen skriker dock bara en gång. Det går inte att höra vad han säger.

– Hon reagerar ju på det, på ett sätt som är lite väl bryskt. Tycker jag.

I övrigt pratar 16-åringen lugnt och ber snällt om hjälp. Det hörs att han är rädd och blir allt mer medtagen under samtalet.

SOS uppges utreda detta internt. Men larmoperatören jobbar kvar med samma arbetsuppgifter som den där natten i oktober.

– Men vi har givetvis haft samtal med personen. Det har vi haft.

I övrigt vill inte SOS Alarm kommentera vad bolaget har vidtagit för åtgärder.

– Det går vi inte ut med. Vi har metoder och samtalsstöd. Det är klart att det blir en jobbig sak för operatören. Den personen behöver stöd av oss och det ger vi. Det är också så att vi kommer och har redan återupprepat vikten av bemötandet av den hjälpsökande. Att vara SOS-operatör är ett väldigt svårt arbete.

Klarström kan inte heller uppge vad larmoperatören anser om samtalet.

– Jag har inte pratat med larmoperatören. Det vet jag inte. Det är inte heller min sak att utreda det.