Ett ögonblick Wolfgang Hansson, 58 ...

Publicerad 2014-11-07

... som för 25 år sedan var på plats när Berlinmuren föll och nu har skrivit ”Den döende kommunismen”.

– Vad är det för en bok?

– Det är min personliga berättelse om när Berlinmuren föll, den 9 november 1989. Jag var där som utsänd reporter för Aftonbladets räkning. Jag var också på plats i Tjeckoslovakien och Rumänien när de kommunistiska regimerna föll. Sedan handlar boken också om följderna, från kommunismens och Sovjets fall till det vi ser än i dag, med en återgång till kalla kriget-stämningen.

Vilket är det absolut starkaste minnet?

– Natten då muren föll är ett väldigt starkt minne. Att få se östtyskarnas glädje och samtidigt chock över att allt ändrades över en natt. De hade levt som i ett fängelse i 30 år. Nu kunde de resa till Västberlin utan att ens visa pass. Bara några dagar tidigare hade man fått genomgå rigorösa kontroller vid gränsövergångar. Jag passerade Checkpoint Charlie och då kollade man med speglar. Sen var allt det borta. Östberlinarna trodde inte att det var sant. Det var en magisk natt, jag tror inte jag kommer få uppleva något liknande.

Du har skrivit en bok om terrorattackerna 9/11 2001 också, går det att dra paralleller mellan händelserna?

– Båda händelserna har förändrat världen väldigt plötsligt. När muren föll försvann skräcken för kärnvapenkriget mellan USA och Sovjetunionen plötsligt. Även efter 11 september tog världen en helt annan riktning än tidigare. Att få vara med om båda händelserna och vara med och bevaka på plats, det är nog få som fått göra det.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Att den här utvecklingen vi nu ser i Ukraina inte är början till ett nytt kallt krig i Europa.