Slår tillbaka mot uppgifter om tiggarnas hyror

helskärm

Tiggare i Stockholm tvingas betala höga "hyror" för att tigga på gatan, enligt en granskning som DN gjort.

En trottoarplats kostar upp till 2 000 kronor.

– Det handlar om en modern form av människohandel, säger Bienvenido Flores, som jobbar för EU-migranter i Stockholm.

Nu möts uppgifterna av kritik.

Tidigare i dag berättade DN om hur tiggare från Rumänien och Bulgarien tvingas betala hyror för att tigga på Stockholms gator. Flera tiggare berättar för tidningen hur de pressas av ”en okänd man” att betala tusentals kronor för trottoarplatserna.

Det har varit svårt att få tiggarna att berätta, enligt Bienvenido Flores. Ingen vet hur många eller vilka som ligger bakom utpressningen.

– När jag pratar med dem kan jag märka att något inte stämmer. Själva säger de att ”någon” kräver dem på pengar. Men när de sätts i kontakt med polisen vill de inte säga mer. De här människorna har inget förtroende för myndigheter och är rädda för repressalier.

Betalar för att komma in i landet

Skuldsättningen börjar tidigt, enligt Bienvenido Flores. För att ta sig in i landet krävs att tiggarna betalar en summa pengar till en organisatör. Räntan drar i väg och snart är de skuldsatta upp till öronen.

– De tjänar tillräckligt för att betala av räntan men det är sällan de kan betala tillbaka hela summan. I många fall kräver inte organisatörerna att få tillbaka summan direkt. Sedan efter två, tre år kommer de tillbaka och säger att de vill ha deras hus, annars skadar de deras familj.

En plats på gatan kostar mellan 400 och 2 000 kronor, enligt DN:s artikel. En sovplats i en bil kan uppgå till 35 kronor per natt. På vintern blir det dyrare.

– Då kan det sitta en tiggare per meter på vissa platser. Priserna är väldigt beroende av säsong, säger Bienvenido Flores.

Han berättar att många av tiggarna är rädda. Utpressarna kommer ofta från samma by och är släkt eller granne med dem som tagits in i landet. Om skulderna inte betalas i tid utsätts tiggarna för hot och våld.

– Det är då som personerna har vågat anmäla, när de känner att det gått över gränsen. Men i förhör vill de sällan säga vilka personer som hotat eller slagit dem. De tror sig bli uteslutna från gruppen. Vad ska hända med familjen? Hur ska de fortsätta? Deras främsta fokus är ju att överleva.

Uppgifterna stämmer inte

Men bilderna går i sär. Enligt Anna Silver, som driver föreningen HEM och har daglig kontakt med tiggare i Stockholmsområdet, finns ingen organiserad uthyrning av trottoarplatser.

– Det stämmer överhuvudtaget inte. Det har säkert förekommit några gånger att någon försöker tjäna pengar på en plats. Men det är inte organiserat på det vis som DN och Bienvenido Flores påstår, säger hon.

Det stämmer att släktingar och grannar lägger ut pengar för resan till Sverige, säger hon.

– Ofta har de inte råd att ta sig hit. Någon lånar ut pengar till dem och när de inte har råd att betala tillbaka kan det uppstå konflikter. Det är ganska naturligt. Men det handlar inte om en organiserad skuldindrivning. Då hade vi känt till det.

Enligt polisen har det "pratats om" att platser hyrs ut. Men inga anmälningar under de senaste två åren har kunnat leda till fällande dom.

– De här gränsfallen är väldigt svåra att bedöma. Jag kan inte svara på om det handlar om människohandel eller bara en dålig affär. I de fall som vi har haft uppe har vi inte lyckats få fram tillräckliga bevis, säger Per-Uno Johansson, chef för utredningsenheten på Gränspolisen.

Han bekräftar att de som anmälts ofta står i nära relation till tiggarna.

– Vi utredde några fall i somras som ledde till förhör. De inblandade hade olika relationer eller släktskap. Men det gick inte styrka att det handlade om människohandel. Även om det funnits uppgifter om hot och misshandel är det ord mot ord. Det finns inga vittnen och inga bevis.

Även om det inte är människohandel, kan det inte klassas som bedrägeri eller ocker?

– Det är möjligt och i så fall är det inte vi som utreder det. Men även där står ord mot ord. Det här är inga affärer som det finns kvitton på.