"Plommonstop" hittade i kungagrav

De har legat gömda i Kungagraven i Kivik under 3300 år.

Nu har arkeologer hittat nio unika ristningar i fornminnet – varav två "plommonstop".

– Det är en helt ny symbol, säger Andreas Toreld, en av specialisterna bakom fyndet. 

Allting började för fyra år sedan.

Andreas Toreld befann sig vid Kungagraven i Kivik under ett helt annat uppdrag när han upptäckte en ristning på en av stenarna.

Vid en närmare koll visade det sig föreställa en människofigur.

Toreld blev nyfiken och tillsammans med kollegan Tommy Andersson ansökte han om pengar för att undersöka de övriga sju hällarna.

– Konstigt nog hade ingen uppmärksammat bilden tidigare. Hällarna har legat framme för allmän beskådan i 250 år, så det är lite märkligt, säger han.

Oväntade fyndet: två plommonstop

För en vecka sedan var det så äntligen dags.

I sju dagar har Toreld och Andersson legat på knä i de trånga utrymmena och putsat fram bild efter bild. Totalt har duon hittat nio, helt nya, ristningar.

– En del kännar man ju igen. Dels hittade vi tre fyrbenta djur som liknar hästar, även om de inte helt och håller går att artbestämma. Sedan hittade vi en bild på en liten människa som verkar blåsa i en lur, han har ett horn från munnen. Sedan har vi även omvärderat vissa av de tidigare motiven, säger Andreas Toreld.

Men det kanske mest iögonfallande fyndet visade sig vara - två "plommonstop".

– Det är en helt ny symbol som vi aldrig har sett i hällristningssammanhang tidigare. De är väldigt djupt huggna. Vanligtvis tittar man efter de lite smalare linjerna, är linjerna breda ser det ofta ut att vara en del av berget. Så vi var lite tveksamma när vi såg motivet första gången. Men i veckan upptäckte vi en identisk bild på en annan sten, säger Toreld.

Det är inte någon som har varit där i modern tid och huggt in två plommonstop för att driva lite med er?

– Nej, nej. De är garanterat 3300 år gamla. Man hade sett direkt om de var nyhuggna.

Kan röra sig om gammal hatt

Men vad de underliga bilderna betyder lämnar Andreas Toreld med varm hand över till andra experter.

– Jag och Tommy är hällristningsspecialister och experter på att dokumentera själva inknackningarna. Vi brukar överlåta själva tolkningarna över till andra.

Men Toreld vågar sig ändå på en liten gissning:

– Man hade hattar på den här tiden. Det finns bonsstatyetter som är precis samtida där någon har en liten bräm. De brukar vara något spetsigare än de här, men det ska inte helt uteslutas att det rör sig om någon form av hatt. Det är ett formspråk som går igen, säger han.