Svd/Sifo: minskat glapp mellan blocken

Gapet mellan blocken minskar.

Enligt Svd/Sifos senaste mätning är avståndet nu 4,5 procentenheter.

Men andra mätningar visar ett betydligt större gap.

– Det är lite hela havet stormar, säger statsvetaren Mikael Gilljam.

Under fredagskvällen publicerade Svd/Sifo sin senaste opinionsmätning.

Om det vore val i dag skulle Alliansen få 40,5 procent av rösterna, medan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet landar på 45 procent.

Folkpartiet går framåt och får nu 8,4 procent, vilket är en ökning med 2,6 procentenheter. Samtidigt får Socialdemokraterna 27 procent, vilket är den sämsta siffra som Socialdemokraterna fått i en valrörelse.

Jämfört med Svd/Sifos senaste mätning innebär kvällens siffror att gapet mellan blocken minskar - rejält.

Den senaste Sifo-mätningen visar ett glapp på 7,3 procentenheter, något som nu minskat till 4,5 procentenheter.

Svenska Dagbladet presenterar dock nyheten som att glappet halverats och jämfört då med tidningens väljarbarometer för tre veckor sedan - där glappet var 10,5 procentenheter.

Stort glapp i andra mätningar

Samtidigt fortsätter andra mätningar att visa på ett betydligt glapp mellan blocken. Expressen/Demoskops mätning, som publicerades så sent som under fredagsmorgonen, visar att gapet är hela 11,5 procentenheter.

Siffror som ligger i närheten av gårdagens mätning från DN/Ipsos och måndagens TV4/Novus-mätning, där gapet är 11,2 respektive 9,4 procentenheter.

Mätperioden skiljer sig åt mellan de olika instituten. Expressen/Demoskops mätning gjordes genom telefonintervjuer mellan den 5 augusti och 2 september. De tillfrågade fick svara på frågan "Vilket parti skulle du rösta på om det var val i dag?". Om inget svar kunde ges ställdes istället frågan "Vilket parti lutar det mest mot för dig?" och "Vilket parti tycker du är minst dåligt?". 

Sifo-mätningen gjordes den 1-4 september då 1252 personer fick frågan: "Vilket parti skulle du rösta på om det var val i dag?"

Följ ett institut

Med mängder av olika mätningar, som görs under olika perioder med olika metoder, som dessutom ger olika resultat frågar sig säkert många vad som egentligen stämmer. Annorlunda uttryckt: vem i hela världen kan man lita på?

Enligt Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap på Göteborgs Universitet, är det snudd på omöjligt att navigera fram i opiononsdjungeln. Mot de snabba mätningarna ställs undersökningar som väger in flera mätningar under en längre period.

– Samtidigt är det inte säkert att de olika instituten ställer samma fråga. Vissa nöjer sig med att fråga "Hur ska du rösta?". Andra fortsätter att ställa frågor, säger Gilljam.

– Det bästa man kan göra är egentligen att följa varje enskilt institut. Om en mätning säger att glappet nu är elva procentenheter, men att det var 14 förra gången, så kanske man kan se en trend.

"Det är ett vågspel"

Gilljam menar att det inte är säkert att de långsiktiga, ihopvägda, mätningarna alltid ger de bästa svaren.

– Om man inte tror på de enskilda mätningarna utan väntar på de ihopvägda finns det en risk att man missar de snabba tendenserna, säger han.

Samtidigt kan de snabba mätningarna överdriva siffror - vilket ger en felaktig bild till väljarna.

– Det är lite hela havet stormar. Om mätningar ger för höga siffror åt exempelvis Kristdemokraterna kan det leda till att väljare som tänkt taktikrösta väljer att inte göra det och tänker att de klarar sig, vilket kanske inte är fallet. Det är ett vågspel.