Ny utredning visar: De är vårdreformens förlorare

Publicerad 2014-03-12

Det är de kroniskt sjuka som hamnat i kläm i det senaste decenniets stora vårdreformer.

Det framgår av nya uppgifter ur en ej offentliggjord utredning som publiceras i boken ”Den stora omvandlingen”.

– Förlorarna är de med störst behov, säger ­författaren, Kent Werne.

Boken "Den stora omvandlingen".

30 år efter det första vinstdrivna dagiset öppnade i Sverige är en stor del av den svenska välfärden privatiserad.

Den skattefinansierade privata välfärden omsätter i dag en bra bit över 100 miljarder kronor. Var tredje svensk besöker en privat vårdmottagning. 200 000 skolelever går i friskolor, de flesta bolagsägda.

Åtta av de tio största koncernerna inom skola, vård och omsorg ägs av riskkapitalbolag med fonderna i skatteparadis som Jersey och ­Guernsey.

”Riskkapitalisterna är vinnarna”

I nya reportageboken ”Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden” beskriver sex journalister hur det här gick till – och vilka effekterna blivit.

– Visst har vi fått fler alternativ att välja mellan. Men en tydlig effekt av vinstkravet är lägre personaltäthet på privata skolor och äldreboenden. Det har även lett till en mer ojämlik skola och sjukvård, säger redaktören Kent Werne.

– De verkliga vinnarna är riskkapitalisterna och de som sålt sina företag till dem. Höginkomsttagare har också gynnats i många fall.

Förlorarna är den bantade personalen, elever med ­behov av extra hjälp, och ­patienter med störst vård­behov.

Inte längre efter behov

Ett exempel är vårdreformen i Stockholms län 2008, som innebar att patienter fick möjlighet att välja mellan ­olika vårdgivare.

Samtidigt övergavs det gamla systemet där resurserna till stor del fördelades ­efter behov.

– Vårdbehovet följer i någon mån ­klasstrappan. I väl­beställda stadsdelar som Östermalm ser hälsoläget helt annorlunda ut än i förorterna, men det har man inte tagit någon hänsyn till i det nya systemet, säger Mikael Färnbo, journalist på Dagens Arena, som skrivit reportaget om vårdreformen i Stockholm.

Går på besöksstatistik

I det nya fördelningssystemet baseras i stället en stor del av anslagen på besöks­statistik. Resultatet: Över en natt förlorade vårdcentralerna i de mer utsatta områdena 30-35 procent av sin budget.

– I det tidigare systemet fanns inget incitament att ta emot fler patienter.

Nyordningen i klartext: Ju fler läkarbesök – desto mer pengar. Flera av vårdcentralerna svarade med att öppna särskilda ”snorakuter”, drop in-mottagningar för enkla fall.

Enligt en tidigare ej offentliggjord utredning är det de mest behövande fallen som hamnat i kläm efter reformen, patienter med komplicerade hälsoproblem som kräver långa och täta läkarbesök.

Reinfeldt känner inte igen bilden

Utredaren, Per Anders ­Flordal, tidigare chefsläkare på Södersjukhuset, skriver:

”Tillgängligheten vid husläkarmottagningar har visserligen drastiskt förbättrats, men med incitament för att fokusera på enklare besök. Tilliten till husläkarmottagningarna har sjunkit bland de som har störst vårdbehov. ­Ersättningen till husläkarmottagningar i utsatta om­råden har sänkts och de ­patienter som är listade där söker nu oftare på sjuk­husens akutmottagningar.”

Sedan 2008, samma år som reformen genomfördes, har akutbesöken ökat med hela sex procent om året.

– Eftersom de här grupperna inte prioriteras inom ­primärvården så hamnar de på akuten i stället, säger ­Mikael Färnbo.

Men det där är inte en beskrivning som sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M) känner igen:

– Det finns ingen vård­reform som utretts så mycket som vårdvalsreformen, och de studierna ger en helt annan bild, säger hon.

– Akutbesöken har ökat, men inte så mycket som sägs här. Och ökningen kommer främst från områden som ­inte är socioekonomiskt utsatta.

”Inte bättre förr”

Men det är problemen­ inom den bolagiserade ­åldringsvården som skapar rubriker.

Ända sedan 1980-talet har återkommande fall av vanvård avslöjats. Blöjvägningen på Koppargården och åldringen som hölls inlåst i en fönsterlös skrubb på Vårbacka Plaza är bara två av de senaste årens avslöjanden.

Jane Stegring, vice ord­förande för Vårdförbundets Stockholmsavdelning, ­arbetade som undersköterska på Råcksta sjukhus – som senare bytte namn till Koppargården – i början av 1980-talet. Hon säger:

– Det var inte bättre förr. Vi vårdade äldre multisjuka och döende patienter enligt löpande band-principen. Det var trycksår på så gott som ­alla patienter. Det var landstingets verksamhet ja, men vi ­hade problem på den tiden också.

Storspelarna som blivit rika på den svenska vården

Den svårast sjuka har fått betala priset för utförsäljningen av den svenska vården.

Men männen bakom riskapitalbolagen har tjänat grova pengar.

Roger Holtback, 69:

Vd för förvaltningsblaget Bure i början av 1990-talet och ansvarig för att pengarna från löntagarfonderna placerades i välfärdsbolag. I dag ordförande för vårdjätten Capio.

Björn Savén, 63:

Startade Sveriges första riskkapitalbolag, Industrikapital, i slutet av 1980-talet. Bolaget, som nu heter IK Investment partners, äger Attendo.

Peter Wiederman, 54:

Grundade företaget Nordvård 1996, som senare byte namn till Carema.

Peje Emilsson, 67:

Grun­dade Kunskaps­skolan, ­Sveriges tredje största fri­skole­koncern.

Gustaf Douglas, 76:

Tidigare huvudägare i Attendo Care. Gjorde en skattefri reavinst på 642 miljoner kronor när han sålde innehavet 2005. Sitter i Moderaternas partistyrelse.

Per Båtelson, 63:

Grundade 1994 Capio, som sedan dess vuxit till en vårdjätte med 11 000 anställda i en rad länder. Är i dag ordförande för Karolinska sjukhuset.

Anders Hultin, 45:

Var sakkunnig på utbildningsdepartementet på 1990-talet och djupt involverad i hela friskolereformen. Var vd för JB Education när koncernen gick i konkurs 2013. Driver idag tre av skolorna från koncernen i egen regi.

Connie Jonson, 53:

Grundare och storägare i riskkapitalbolaget EQT, som bland annat äger friskolejätten Academedia.

Robert Andreen, 71:

Grundare av riskkapitalbolaget Nordic Capital, storägare i vård­jätten Capio Care.

Thomas Berglund, 61:

Var med och grundade Pysslingen 1983. I dag vd för vårdjätten ­Capio.

Från förskolan Pyssling till vårdskandaler

1983: Förskolan Pyssling startas som Sveriges första privata barnomsorg med pengar från SAF och Electrolux. Hetsig debatt utbryter. ”Kentucky Fried Children” sa Olof Palme (S) som motsatte sig vinstintresset.

1984: Lex Pysslingen innebär stopp för alla statsbidrag till privat barnomsorg som drivs i vinstsyfte.

1997: Undersköterskan Sarah Wägnert avslöjar vanvård på äldreboendet Polhemsgården i Solna. Leder till en ny lag, Lex Sarah, om anmälningsskyldighet av vanvård. Kommunen återtar driften av verksamheten.

1992: Grava missförhållanden på servicehuset Trossen i Stockholm, där åldringar inte fått duscha på flera månader. Verksamheten drivs av vinstdrivande Svensk hemservice (heter i dag Attendo).

1995: Snabbväxande Svensk hemservice driver redan 50 entreprenader och omsätter 294 miljoner kronor.

1992: Lex Pysslingen avskaffas av regeringen Bildt. Fritt fram för vinstintressen i förskolan. Skolpeng införs och Nacka och Danderyd börjar med hemtjänstcheckar.

1992: Löntagarfonderna avvecklas av M-regeringen. Pengarna placeras i förvaltningsbolagen Ale och Bure som bland annat investerade i vårdbolag och kom att ligga till grund för dagens vårdjätte ­Capio.

1994: Lag om offentlig upphandling ska reglera köpen av privata alternativ.

1989: Danderyds kommun vill börja lägga ut hemtjänsten på entreprenad.

1991: S-regeringen ger kommunerna klartecken att lägga ut verksamhet på entreprenad.

2000: 11 procent av äldreboendena och 9 procent av hemtjänsten i Sverige drivs av privata aktörer.

2001: Polhemsgården privatiseras igen. Samma år avslöjas nya fall av vanvård boendet.

2005: S-regeringen driver igenom en stopplag mot privatisering av sjukhus.

2007: M-regeringen river upp stopp- lagen.

2011: Grava missförhållanden på Caremas äldreboende Koppargården avslöjas. Bland annat vägs blöjorna för att kontrollera att de är ordentligt fyllda.

2013: Friskolekoncernen J B Education går i konkurs. 36 skolor lade ner, 11 000 elever blev utan skola och 1 900 anställda förlorade ­sina arbeten. Vd:n Anders Hultin firar med en flaska Tignanello, årgång 1999, för 779 kronor. På Facebook skriver han: ”Because I’m worth it”.

2013: En 72-årig man hittas inlåst i en skrubb utan fönster på den privata vårdjätten Aleris äldreboende Vårbacka Plaza i Huddinge.