Varm vinter "en allvarlig signal"

Lisa Röstlund

Professor: Världen kommer att få det sämre

Vintrar som den här kommer bli det normala med fler skyfall, fästingar och parasiter – och global matkris.

Och nu tvingas Sverige fundera på hur Stockholm, Göteborg och Malmö ska byggas för framtiden.

– Jag är orolig för klimatfrågan, orolig hela tiden, säger professor Sten Bergström vid SMHI.

Stockholmare plockar kantareller vid nyår. Och många hör vårfåglar kvittra.

– Det är mer än vanligt i år eftersom det är ovanligt varmt. Långsiktigt sker en förändring. Fler fåglar övervintrar, som tidigare flyttade och flyttfåglar kommer tillbaka tidigare. Globalt blir det förändringar i fågelfaunan och de nordliga arter som är bra på att klara sig i kallare klimat kan bli undanträngda, säger Dennis Kraft, ordförande i Sveriges ornitologiska förening.

Den här vintern blir den normala

Sten Bergström, professor på SMHI, tar upp att vi har stora temperaturvariationer i Sverige.

– Vintern är inte över än och det är fortfarande inte rekord. Man ska inte dra för stora växlar på en enskild vinter. Men det här är som helhet typiskt för det klimat vi är på väg in i. Det bekräftar inte den globala uppvärmningen, men det är en allvarlig signal.

– Jag är orolig för klimatfrågan, orolig hela tiden. Den här vintern ändrar inte så mycket för mig, säger Sten Bergström.

Meteorologen Pär Holmgren uppger att den här vintern i framtiden kommer att vara den normala.

– Det hoppfulla är att en sådan här vinter kan få folk att tänka, säger Holmgren.

– Vi är på väg mot en global uppvärmning. I höstas bekräftades det av FN:s klimatrapport. Det betyder att den här typen av vintrar som vi nu ser blir vanligare och vanligare, säger Sten Bergström.

Det har varit en lång period av varma år sedan 1980-talet i landet och även i resten av världen.

"Gör mig deprimerad"

Enligt FN:s klimatrapport kommer det ta flera hundra år, kanske uppemot tusen, innan vi ser de fulla effekterna av utsläppen vi har i dag.

– Det gör mig väldigt deprimerad, när jag tänker på att det redan gått så här långt, säger Pär Holmgren.

Varmare svenskt klimat innebär en rad förändringar: vattenflöden och vegetationsperioden förändras. Risken för skyfall ökar. Fler fästingar och parasiter överlever. Sjukdomsspridningar kommer att förändras.

– Samtidigt får vi stigande världshav. Havsnivåhöjningen är redan i dag högre än landhöjningen i Skåne, säger Bergström.

Högre koldioxidhalt i luften gör även haven surare. Det riskerar påverka det ekologiska systemet i havet. Hur det påverkar levnadsvillkoren på land i sin tur är svårt att förutspå än så länge.

– Effekterna av ett surare världshav är svåra att överblicka. Det är ett nytt hot, där man bara börjat analysera konsekvenserna.

"Situationen är jätteallvarlig"

– I stort handlar det om mänsklighetens överlevnad i torra regioner och låglänta kustområden. Situationen för världen är jätteallvarlig. Vi måste helt enkelt minska våra utsläpp av växthusgaser, säger Sten Bergström.

Trots att en överväldigande del av världens samlade forskning pekar ditåt, tömmer man nu de sista oljereserverna som leder till ökade utsläpp. I Arktis har Ryssland börjat borra – något som uppmärksammades då 30 Greenpeaceaktivister fängslades efter sin protestaktion.

– Det är bara att konstatera att man fortsätter ta upp så mycket olja man kan. Och även om oljan tryter så finns det mycket kol. Det är hela mänsklighetens livsstil som skapar det här. Det är svårt att komma åt, för samtidigt förbättras ekonomin för människor i Asien.

I dag är koldioxidhalten i atmosfären över 40 procent högre än innan industrialismen började under 1800-talet.

– Jag tror att utvecklingen är jättesvår att vända. Man kan möjligen bromsa den. Det är så mycket människor på jorden och vi lever på så hög ekonomisk nivå. Det krävs enorma förändringar: att vi frångår användandet av fossila bränslen, som hela vår ekonomi bygger på.

Mälaren kan bli en havsvik

Enligt Sten Bergström kommer jorden trots allt inte gå under på grund av växthuseffekten.

– Däremot ändras förutsättningarna för livet och mänskligheten.

I dag har man börjar använda ett ord som för bara några år sedan ansågs som tabu: klimatanpassning.

– Man ansåg tidigare att det signalerade att man gett upp. Men nu är det en verklighet, och man diskuterar klimatanpassning vid exempelvis ombyggnaden av Slussen, eller vid planeringen av Göteborgs och Malmös framtid.

Stiger havsnivån enligt de värsta scenarierna kommer Mälaren inte längre vara en insjö, utan en havsvik. Det innebär att två miljoner svenskar blir utan vattenförsörjning om inget görs.

– Följer nivåerna de värsta prognoserna har vi hundra år på oss. Man skulle kunna bygga en barriär ute vid Vaxholm och låta inre skärgården bilda en ny sötvattenssjö.

Skyfall för 9 miljarder

Städerna växer och ligger längs kusten.

– Vi får börja fundera om vi ska fortsätta bygga vid kusten eller ska vi retirera? De ökade skyfallen är också ett stort problem. Ett väldigt skyfall i Köpenhamn nyligen som pågick två timmar, kostade försäkringsbolagen en miljard euro (motsvarande 9 miljarder kronor, reds anm). Det blir en ny osäkerhet.

Det går, påpekar Bergström, inte att se så närsynt som att bara titta på vårt land när det gäller klimatförändringarna.

– Vi kan inte se Sverige isolerat. Hur ska vi ta hand om jordens befolkning. Får vi stora problem i Shanghai eller New York påverkas vi också. Havsförsurning och hela ekosystem som kollapsar får globala konsekvenser.

– Vi ser redan flyktingströmmar från politiska kriser och klimatkriser hänger ofta ihop med politiska kriser.

Några av de bördigaste ställena på jorden är deltaområden, som Nildeltat i Indien och Mekongdeltat i Vietnam. Om havsnivåerna stiger två meter är Mekongdeltat borta.

– Det är en viktig risproducent för hela Sydostasien. De väldiga bördiga kustområdena finns inte kvar då helt enkelt. Det är för evigt förlorat. Man kan tänka sig att odla upp inre av Sibirien eller Kanada. Men det är komplicerat, tar lång tid och sker inte utan motsättningar.

Nära en "tipping point"

– Hela jorden kommer få det sämre. Vi kan komma att få globala problem med livsmedelsförsörjningen och världsekonomin.

Problemet, tar Sten Bergström upp, är att det är svårt att få politiker att agera.

– Vem vinner val på att lova uppoffringar? Politikerna måste lära sig tänka mer långsiktigt. Men det är otroligt svårt att lösa den här frågan.

Pär Holmgren beskriver sig trots allt som en optimist. Han tror att vi är nära en vändpunkt, en "tipping point", där även makttunga instanser och stora företag kommer att driva igenom en förändring och gå från fossila bränslen.

– Jag tror att när processerna väl satt igång kan det gå fort, och jag tror en förändring kommer nästa årtionde. Ett land som exempelvis Kina kommer att vilja vända sig ifrån fossia bränslen. Det är smutsigt, folk blir sjuka i kolgruvorna och dör av dålig luft. Dessutom har de kommit långt när det gäller solkraft.

"Som att avskaffa slavhandeln"

Individer har begränsade möjligheter att påverka. Trots att många sopsorterar, reser mindre och cyklar till jobbet är det de stora globala politiska besluten som är avgörande.

– Det är valår nu och det absolut viktigaste är att rösta på de politiker som faktiskt vill göra något. I dag, om man är politiskt ideologiskt övertygad om ett visst parti. går det att i nästan varje parti hitta en person som är engagerad i de här frågorna.

Holmgren hoppas att FN:s klimatpanels andra och tredje delrapport som släpps

Om det blir en stegvis förändring inom de etablerade partierna eller någon form av revolution kan Pär Holmgren inte sia om.

– Om vi nu ska få ett stort paradigmskifte som krävs måste det till ett enorm förändring politiskt. Det kommer vara som när slaveriet avskaffades eller när kvinnor fick rösträtt. Sådana saker som fram till dess att det skedde betraktades som omöjligt, men efteråt insåg alla det självklara i det.

– Nu ökar trycket från samhällsmedborgarna år från år. Varje ny årskull vet och inser mer, och förstår också att de kommer bli hårdare drabbade.