Utvisningshotade syskon får stanna
Publicerad 2013-12-23
Åtta års kamp är över.
Syskonen Raul, 8, och Billur, 10, får stanna i Sverige.
– Det är den allra bästa julklappen till oss alla, säger familjehemsmamman Lisa Breiting till Aftonbladet.
Beskedet kom på måndagen. Raul och Billur och deras föräldrar får permanent uppehållstillstånd. Familjen, som Aftonbladet skrivit flera artiklar om, slipper utvisning till Azerbajdzjan. Barnens föräldrar flydde från landet 2005 på grund av tortyr och hedersvåld. Billur var 14 månader gammal när hon kom till Sverige. Brodern Raul föddes här.
– Det känns fantastiskt, säger familjens advokat Arvid Danielsson på CJ Advokatbyrå.
Lång kamp mot Migrationsverket
I sju år har han kämpat mot Migrationsverket. Familjen fick avslag på sin ansökan om att få stanna i Sverige så sent som i juli i år, trots bland annat en LVU-utredning som visar på direkt livsfara för syskonen. "Föräldrarna har i samtal med socialtjänsten och psykiatrin uttryckt att de vid en eventuell hemresa inte kommer ha något annat val än att ta sina och barnens liv", stod det i utredningen.
Båda föräldrarna har lidit av psykiska problem, mamman har i flera omgångar vårdats på en psykiatrisk klinik. Därför har barnen i nästan tre år varit familjehemsplacerade hos Lisa Breiting utanför Falun.
– Vi har fört ett 20-frontskrig, om jag får säga så. Under resans gång anmälde jag Migrationsverket även till FN:s tortyrkommitté och vi fick delvis rätt där, säger advokat Arvid Danielsson.
Träffar föräldrarna på julafton
Men nu får alltså hela familjen stanna i Sverige.
Barnen ska träffa sina biologiska föräldrar, som levt gömda, på julafton, berättar Arvid Danielsson. När Aftonbladet når honom på telefon går det inte att ta miste på hans glädje över att "Migrationsverket har fått krypa till korset", som han säger.
Enligt advokaten hävdade Migrationsverket att barnen kunde få "godtagbar" psykologvård i föräldrarnas hemland, de ska också ha påstått att det finns barnhem där som drivs av SOS Barnbyar.
– Men allt det lyckades vi motbevisa. SOS Barnbyar förnekade själva att det finns riktiga barnhem i Azerbajdzjan. Det finns inte heller några kvalificerade barnpsykologer. Och även om de fanns: Barnen talar endast svenska, säger han.
"Skrattar och gråter om vartannat"
Familjehemsmamman Lisa Breiting berättar att hon skrattar och gråter om vartannat.
– Nu kan barnen och deras biologiska föräldrar äntligen få ro i själen och börja leva ett vanligt liv, givetvis med den hjälp som behövs, säger hon.
Lyckan över att en lång och tröttsam kamp äntligen är över är oerhörd.
– Jag är så tacksam för all stöttning som jag har fått av alla under stunder som jag har varit trött och ledsen. Nu ska vi fira jul och nyår och njuta av all kärlek i vår familj, säger Lisa Breiting.