Eskils miljardflopp – 10 000 jobb borta

Publicerad 2013-11-12

Bitter eftersmak av ”Matlandet Sverige”

Miljardsatsningen ”Matlandet Sverige” skulle ge 20 000 nya jobb.

I stället har över 10 000 jobb försvunnit i lant­bruket.

”Det är dessvärre en del av en strukturomvandling som pågått länge”, skriver landsbygdsminister Eskil Erlandsson i en kommentar.

I augusti 2008 presente­rade landsbygdsminister ­Eskil Erlandsson (C) sin ­vision för miljardsatsningen Matlandet Sverige.

Bland de övergripande målen finns att skapa 20 000 nya jobb genom mat och upplevelser till 2020 och att öka tillväxten på lands­bygden. Under åren har ­projektet utvidgats. I dag handlar det till stor del om att sätta Sverige på kartan som ”Europas främsta matland” - från jord till bord.

Kostat över en miljard

Satsningen, som hittills kostat 1,2 miljarder, har ofta marknadsförts av Erlandsson själv och internt fått ­arbetsnamnet ”Eskil äter”. Han har prisat kockar på ­galor och tagit varje chans att sälja in svenska produkter som Kalixlöjrom och gotländskt fårkött.

– Vi vill lyfta den svenska maten och ge dem som arbetar med matproduktion lite stolthet och ett politiskt erkännande, har han tidigare sagt.

”Försvinner människor”

Men under åren har Matlandet Sverige också fått ­kritik. I februari i år kom en utvärdering av projektet som Erlandsson och regeringen beställt.

Den kom med en rad kritiska slut­satser - bland annat att målet om 20 000 nya jobb var ”oklart” och att dess ”realism kan diskuteras”.

Enligt den senaste stati­stiken från Jordbruksverket har det under Matlandet Sveriges första tre år, 2007-2010, försvunnit över 10 000 jobb i lantbruket. Bedömningen är att minskningen sedan dess har fortsatt.

– Vi ser att det försvinner människor ur jordbruks­sektorn därför att vi rationaliserar och minskar pro­duktionen. Vi klarar inte ­konkurrensen på pris­pressade produkter eftersom vi har så tuffa villkor här, säger Helena Jonsson, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Hon menar att det är bra att man satsar på livsmedelsföretagande och produktion - men efterfrågar en genomtänkt strategi.

Motståndare skeptiska

Också Eskil Erlandssons politiska motståndare är skeptiska.

– Matlandet Sverige är så löst i konturerna. Vad är det egentligen? säger Kew Nordqvist, MP:s landsbygdspolitiske talesperson.

Matilda Ernkrans, S talesperson i miljö- och landsbygdsfrågor:

– Det här skulle vara rege­ringens stora lösning för jobben på landsbygden. Men det finns absolut ingenting som tyder på att det har blivit så.

– Svenskt jordbruk minskar i nästan alla kategorier. Jag menar att regeringen saknar genuina ambitioner att vända trenden, säger Josef Fransson, SD:s talesperson i miljö- och jordbruksfrågor.

Från turistnäring­en är tongångarna mer positiva.

– I grund och botten är Matlandet positivt. Man lyfter en ­näring och sätter fokus på den. Men det är ett långsiktigt projekt och man kan kanske inte se resultaten ­redan nu, säger Thomas Laurell, public affairs på ­organisationen Visita.

”Har pågått länge”

Eskil Erlandssons svarar på kritiken i en skriftlig kommentar till Aftonbladet:

”Räknar man in fler än ­bara det första av Mat­landets fokusområden, ­primärproduktionen, så har antalet sysselsatta ökat med 8 500 och då har vi inte ­räknat med de jobb som uppkommit sedan halveringen av restaurangmomsen.”

Han fortsätter:

”Det stämmer att antalet jobb inom lantbruket minskat, men det är dessvärre en del av en strukturomvandling som pågått länge i hela Europa.”

Det här är Matlandet Sverige

Det ska skapas 20 000 nya jobb inom de näringar som berörs av Matlandet Sverige: lantbruk, fiskeri och restaurang. Målsättningen höjdes från 10 000 till 20 000 efter den sänkta restaurangmomsen.

Livsmedelsexporten ska fördubblas till 2020.

Tillväxten och livskvaliteten ska öka på landsbygden och i småorterna. Antalet ­turister som övernattar likaså.

Det ska vara kul, lönsamt och enkelt att vara företagare.

Matens kvalitet ska öka i alla led, både den som serveras och produceras. Matglädje ska genomsyra offentliga måltider och lönsamheten ska öka för den som är restaurangföretagare.

Kostnad:

Drygt 1,1 miljarder mellan 2007 och 2012. Efter 2012: 105 miljoner kronor om året till 2014.

Så många jobb har försvunnit i lantbruket

Projektet ska höja matkvaliteten.

Antal årsarbeten 2007     65 458

Antal årsarbeten 2010     55 348

Minskning i antal             10 110

Fotnot: Tabellen visar antal årsverken för samtliga företagskategorier. Siffran för 2010 är enligt Jordbruksverkets tidigare LBR-defintion. Sedan dess har sättet att mäta förändrats enligt ny EU-standard.

Här är Eskil Erlandssons svar på kritiken

Eskil Erlandsson bemöter ­kritiken i en skriftlig kommentar till Aftonbladet:

”Jag sjösatte Mat­landet för att jag upplevde att Sverige saknade en vision för hur vi skulle stärka den svenska livsmedelsproduktionen. Med Matlandet har vi hittat en naturlig plattform kring hur olika delar inom maten kan hitta samarbeten så att vi stärker den svenska matproduktionen i alla led. Från bonden till våra offentliga kök, såväl som ­våra restauranger för att nämna några exempel. En stärkt svensk livsmedelsproduktion gynnar inte bara jobb i hela ­landet. Med satsningen på Matlandet ger vi möjligheter för företag att utvecklas på landsbygden och det kommer jag att fortsätta att fokusera på.

Räknar man in fler än ­bara det ­första av Matlandets fokus­områden, primärproduktionen, så har antalet sysselsatta ökat med 8500 och då har vi inte räknat med de jobb som uppkommit sedan halveringen av restaurangmomsen. Det stämmer att antalet jobb ­inom lantbruket minskat, men det är dessvärre en del av en strukturomvandling som pågått länge inom hela ­Europa.”