Säpo övervakar 200 extremister i Sverige
Publicerad 2013-10-07
Svensk uppges ha dött i Navy Seals-räd i helgen
En svensk medlem i islamistnätverket al-Shabaab uppges ha dödats av amerikansk militär i helgen.
Säpo uppger sig ha kartlagt 200 aktiva terrorister i Sverige.
– Ett problem är att de återvänder traumatiserade och med nya kontakter, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan.
En svensk-somalier uppges ha dödats i en räd utförd av amerikanska Navy Seals i Somalia i lördags. Svensken ska ha ingått i islamtiska militanta nätverket al-Shabaab.
"Inte förvånad"
– Jag är inte förvånad att en svensk finns med i sammanhanget. Vi vet det finns individer där från norra Europa, säger Magnus Ranstorp.
Säkerhetspolisen, Säpo uppger att ett trettiotal svenskar rest till Somalia för att ansluta till al-Shabaab sedan 2006.
Rekryteringen från länder utanför Somalia var som störst efter att Etiopien invaderat landet 2007, enligt Ranstorp.
– Då var det vanligare att ansluta sig till al-Shabaab mot ockupationen. Men snart visade organisationen sitt rätta ansikte, med självmordsattacker och fruktansvärda tvångsrekryteringar av barn från skolklasser och familjer, där föräldrarna sköts ihjäl om de vägrade lämna ifrån sig sina söner, säger han.
Organisationen styr i dag stora delar av landet och enligt Ranstorp liknar införandet av sharialagar på många sätt talibanstyret i Afghanistan.
Strider i Somalia och Syrien
Enligt Säpo finns omkring 200 personer i Sverige som "på olika sätt är involverade i våldsbejakande islamism".
– Vi bedriver underrättelsearbete endast mot de som aktivt stödjer terrorism, det vill säga där det finns information som pekar på att personer begår brott. När lämpligt vidtar vi förebyggande åtgärder som exempelvis frivilliga samtal, säger Fredrik Nilsson, pressekreterare på Säpo.
Över tusen aktiva islamister åker från norra Europa, däribland Sverige, till Somalia och nu framför allt Syrien. Enligt Ranstorp är syftet att resa för att delta i striderna dels att bekämpa de nuvarande regimerna.
– Men det är också för att i förlängningen uppnå ett islamistiskt kalifat. De ser det som att de är spjutspetsen i den historiska processen, och de blir rockstjärnor inom extremistkretsar då de återvänder.
Lär sig vapen
– Det är ett stort problem för alla berörda länder att de traumatiseras av striderna, tillägnar sig nya färdigheter med vapen och får helt nya kontaktytor med terrororganisationer.
Al-Shabaab har utfört flera attentat utanför Somalia, det senast uppmärksammade var beskjutningen och gisslantagandet i shoppingcentret Westgate i Kenyas huvudstad Nairobi i september.
– Den senaste räden ökar risken för attentat mot väst och särskilt USA, säger Magnus Ranstorp.
Säpos Fredrik Nilsson:
– Bland våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige, dit al-Shabaabinspirerade personer räknas, är det dominerande mönstret stöd till terrorism i utlandet. Enligt al-Qaidas, och därmed delvis även al-Shabaabs, ideologi, är dock attentat i Europa också legitima.
Svårt bedöma riskerna
I Sverige har Al-Qaida-kopplade attentat planerats mot konstnären Lars Vilks och Nerikes Allehanda som publicerat hans Muhammedkarikatyr.
– Det är riktade attentat mot stora symbolvärden. Men sedan självmordsbombningen på Bryggargatan är det uppenbart att vi inte lever i en trygg liten vik. Det är svårt att kvantifiera riskerna. Det räcker med att det är en eller ett par individer som går under radarn och beslutar sig för ett attentat på hemmaplan för att det riskerar ske, säger Ranstorp.
Magnus Ranstorp är ordförande i EU:s nätverk för terrorbekämpning, Radicalisation Awareness Network, och trycker på att fler förebyggande åtgärder bör tas av kommunerna.
Coachas i samtal
– Säpo är ofta den enda myndigheten som är involverad. Större ansvar bör tas av socialtjänsten, skola och polisen lokalt, för att exempelvis stödja familjer vars söner reser iväg för att strida i Somalia eller Syrien.
– I Tyskland har man exempelvis ett program med 40 familjer som coachas i hur de ska prata med sina sönor innan de reser eller i telefon då de ringer från platsen. Det behövs utbyte av erfarenheter mellan städer och myndigheter inom EU.