Så plågas svenska kalkoner i Skåne

Britt Peruzzi

Skrämmande, hemliga bilder från en uppfödare

Sveriges kalkoner plågas på sin väg mot smörgåspålägg.

Enligt utsmugglade filmer trängs skadade och döda djur på fuktiga, smutsiga golv.

– Jag reagerar också med chockartad avsky. Vi sitter just nu i möte med den här uppfödaren, säger Anders Rosenlund, produktionschef på Ingelsta Kalkon.

I morgon firar Sveriges största kalkonuppfödare, Ingelsta kalkon, "Kalkonens dag" med provsmakning och erbjudanden. Men festen har i förväg kommit av sig efter filmer som Djurrättsalliansen kommit över.

– Vi kan idag visa bilder och film inifrån kalkonernas helvete, säger Rasmus Andersson från organisationen.

En person med anknytning till en kalkonuppfödare på Österlen i Skåne har dokumenterat förhållandena för några av de 450 000 kalkoner som varje år föds upp i Sverige för att bli smörgåspålägg och korv. Larmet handlar bland annat om trängsel och smuts på gården där friska fåglar tvingas dela utrymme med skadade och döda fåglar.

”Vi blev överraskade”

Ingelsta Kalkons VD, Peter Andersson, som igår gjorde sin första dag på jobbet fick en tung start. Företaget lät istället Anders Rosenlund, produktionschef, uttala sig om kritiken.

– Vi är överraskade, besvikna, ledsna, alla känsloyttringar som kan finnas, över det vi sett i filmerna, säger han mitt i ett möte med den inkallade uppfödaren samt länsstyrelsens representant som oanmält dök upp i förmiddags.

– Jag har ingen anledning att ifrågasätta sanningshalten i kritiken. Men jag ställer mig frågan varför dessa djur finns där. De är i så dåligt skick att de aldrig skulle bli godkända för varken transport eller slakt hos oss.

Använder uppfödare

Enligt Anders Rosenlund har Ingelsta Kalkon ingen egen uppfödning utan kalkonerna kommer från 11 uppfödare runt om i landet.

– Det framstår i kritiken som att vi sköter uppfödningen men vi har inte hela kontrollen. Djurskötseln hos uppfödarna kontrolleras av myndigheter och av organisationen Svensk Fågel.

När fåglarna väl kommer till Ingelstas slakteri är de kontrollerade, understryker han.

– Vi har veterinärer på plats vars uppgift är att göra en levandedjurbesiktning på de djur som ska slaktas varje dag. Det nålsögat hade inte dessa djur på filmen passerat.

I förmiddags gick Ingelstas ledning igenom dokumentationen beträffande den utpekade uppfödaren som har sin verksamhet i anslutning till företagets anläggning på Österlen.

– Vi måste hitta vad som brustit i rutinerna. Vårt varumärke har blivit kränkt. Visst kommer det in en eller två kalkoner ibland med hackad vinge men de hamnar på slaktrapporten. Den här omfattningen skadade djur ser vi aldrig på slakteriet.

Kalkonavel får kritik

Kritiken handlar också om hur djuren hetsas att växa snabbt, och föröka sig med assistens.

Enligt Djurrättsalliansen har kalkonaveln sedan länge inriktat sig på att få fram mer kött på kort tid vilket gjort att fåglarna väger dubbelt så mycket som vilda kalkoner.

Stämmer det att kalkonerna föds upp för snabbt?

– Den vikt kalkonerna i Sverige har idag har de haft i alla fall de senaste tio åren, säger Anders Rosenlund.

Enligt kritiken är kalkonerna så tunga att de inte klarar befruktningen på egen hand.

– Det handlar i första hand om omsorg om hönan att man hjälper till eftersom tuppen är så mycket tyngre. Men sådan befruktning sker ju regelbundet på många håll, bland annat i grisuppfödningen.

Vad säger du till era kalkon-konsumenter?

– Att vi också är chockade. Vi ska försöka reda ut detta. Den yttersta åtgärden kan bli att bryta kontakten med uppfödaren i fråga.