”Vi reagerar inte på allting”

När Ryssland övade anfall i påskhelgen saknade Sverige beredskap.

Men generallöjtnant Anders Silwer hävdar att Försvarsmakten visste vad den gjorde:

– Vi har följt dem på radar. Vi visste vilka flygplan det var.

Mitt under natten mot långfredagen tränade ryska militären på att attackera mål i Sverige, avslöjar Svenska Dagbladet i dag.

Men Sverige saknade beredskap.

Enligt SvD fanns varken flygplan eller piloter redo för en insats.

– Nej, vi hade inte plan i incidentberedskap. Men vi har normalt en bra beredskap, säger generallöjtnant Anders Silwer, försvarsmaktens insatschef, till tidningen.

"Gör bedömning från fall till fall"

I stället reagerade Nato och skickade två danska F 16-plan från Litauen.

Avslöjandet har väckt starka reaktioner och många frågar sig hur bra svenska försvarets incidentberedskap egentligen är.

– Vi har naturligtvis gjort bedömningen att det inte skulle vara någon attack mot Sverige. Det var en helt vanlig flygövning, sa Anders Silwer under en presskonferens i Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm under måndagseftermiddagen.

Luftbevakningens radarsystem, stridsledning och signalspaning fungerar dygnet runt. På marken ska det finnas minst två startklara Gripenplan, redo att skickas upp för att identifiera, dokumentera och avvisa inkräktare. Men den incidentberedskapen finns inte hela dygnet och hur många timmar per dygn den finns är hemligt.

Anders Silwer menar att Sverige skulle kunna ha höjd incidentberedskap dygnet runt, året runt – om man ansåg att det fanns ett behov av det.

Samtidigt säger han att det inte är säkert att Sverige hade skickat upp flygplan även några som stått redo.

– Den bedömningen görs från fall till fall. I 90 procent lyfter vi inte av medvetna val, vi lever i en tid då det finns andra sätt att få information på än att skicka upp plan. 99,5 procent av informationen har man ändå.

– För vilken given tidpunkt som helst tar det bara timmar innan vi är redo, även om vi har gjort valet att inte ha höjd beredskap.

"Är synnerligen allvarligt"

Försvarsutskottets ordförande, socialdemokraten Peter Hultqvist är dock kritisk. På tisdagens utskottsmöte kommer han att begära en genomgång av vad som hänt och varför beredskapen inte fungerade.

– Det är synnerligen allvarligt. Den ska kunna fungera vilken dag som helst på året, säger Hultqvist, som också skriftligen kommer att be försvarsminister Karin Enström om hennes slutsatser av det inträffade, skriver TT.

Utrikesminister Carl Bildt (M) tar inte särskilt allvarligt på den ryska övningen.

– Under 20 år har vi inte haft något över huvud taget, men under de senaste två, tre åren har de varit ute och flugit över Östersjön då och då. Det är rätt sällan förekommande, säger han till TT.

Bild ser det inte som uppseendeväckande att flygvapnet inte agerade mot de ryska planen.

– Vi reagerar inte på allting. Vi är inte uppe på allting. Det ska man inte göra. Flygvapnet går upp när det finns speciella skäl att gå upp, säger Bildt till TT.

Ser det inte som ett hot

Stephan Persson Tyrling, chef för luftoperativa sektionen på Försvarshögskolan, är inte förvånad över den ryska övningen.

– Ryssland hade de här övningsmönstren när man var stormakt och när man nu fått ökade anslag till försvarsmakten återkommer man till de här mönstren, säger han till Aftonbladet och berättar att han inte ser någon anledning till oro.

– Om det är så att det skulle uppträda något som man inom svensk underrättelsetjänst eller på annat sätt uppfattar som ett ökat hot eller ett ökat initiativ mot Sverige så vidtar man ju åtgärder för det, säger Stephan Persson Tyrling.

Trots att Sverige kände till att ryska övningar skulle äga rum tycker Stefan Ring, militärstrategisk expert och generalsekreterare i Allmänna försvarsföreningen, att flygplan skulle skickats upp – som en markering.

– Markerar vi vår närvaro talar vi om att Östersjöomårdet också ligger i vårt intresseområde och sänder en signal till Ryssland om att "Vi vet var ni är, vi vet vad ni gör och här ser ni oss", säger han.

Han är förvånad över att svenska flygplan inte skickades upp.

– Det skickar en signal till Ryssland om att vi inte bryr oss, vi behöver visa en militär närvaro på ett annat sätt än vi gjorde nu. Det är ett exempel på att vi kanske intagit en lite för låg attityd till den ökande militära insatsen i Östersjön.