Kritikstorm mot Janne Josefsson
Uppdaterad 2013-01-17 | Publicerad 2013-01-16
SVT:s Uppdrag gransknings reportage om barnfattigdom kritiseras på internet.
Kritikerna menar att reportaget granskar fel sak.
”Janne Josefsson ställer sig på Reinfeldts och de rikas sida och slår neråt”, twittrar förre vänsterledaren Lars Ohly.
Kvällens Uppdrag Granskning driver tesen att det inte stämmer att en kvarts miljon svenska barn lever i fattigdom. I inslaget kritiseras frivilligorganistationer för att de ska ha visat en felaktig bild av hur många barn som lever i fattigdom.
Samtidigt som kvällens granskande reportage sändes twittrades det flitigt om avsikten med granskningen.
”Red ut begreppen”
Thomas Helgesson som arbetar som ekonom och statistiker på SCB skriver på sin Twitter att Janne Josefsson och Uppdrag granskning verkar vara ute efter någon form av ”absolut fattigdom”. Han menar att Uppdrag gransknings reportage i sig inte är fel men att de använder ett begrepp på fattigdom som är svårt att tolka.
– I min värld borde de bena ur begreppen och redovisa skillnaden mellan absolut fattigdom och relativ fattigdom. Fattigdomsbegreppet är lite komplext att diskutera så snabbt i ett program som Uppdrag granskning, säger han till Aftonbladet.
Han menar att det finns absolut fattigdom, det vill säga människor som inte har råd med mat eller ens tak över huvudet. Relativ fattigdom berör familjer där föräldrarna ingår i gruppen låginkomsttagare som inte har råd att ge sina barn allt de behöver.
– Om man tittar på programmet blir det lätt att man tolkar att det bara är de som går till kyrkan och tigger mat som är fattiga. Det blir en polariserande diskussion mellan de som tycker att det inte finns relativ fattigdom och de som är åt andra hållet. Det är det som alltid skiljer i debatten, säger han.
”Rökning inte fattigdom”
Ali Esbati som tidigare varit ordförande för Vänsterpartiets ungdomsförbund skrev:
”Genom granskningen lanserar SVT ny fattigdomsdefinition: Fattig är du endast om Janne Josefsson kan förmå sig att tycka synd om dig på stan”.
Han skriver också att Janne Josefsson fokuserar på fel saker i sin granskning:
”Åhå, mamman kan inte vara fattig, för HON RÖKER!! Fuck you, Janne Testosteron Josefsson. FUCK YOU VERY MUCH”, twittrar Ali Esbati.
Han får medhåll av socialdemokraten Marika Lindgren Åsbrink som är ekonomisk rådgivare i Stefan Löfvens stab:
”Jag fattar på riktigt inte den fullkomligt omänskliga inställning att barnfattigdom inte skulle vara ett problem om föräldrarna röker.”
Chefredaktören för Dagens Arena är kritisk till programmet och tycker att det var ”hatiskt”:
”Vem vill träda fram i Uppdrag granskning som "tillräckligt fattig" om Janne Josefsson ska bedöma om man är värd något?, twittrar han.
”Granska klyftorna”
”Vad vill Janne med detta? Att vi ska lägga allt ansvar på föräldrarna? Då riskerar verkligen barnen att komma i kläm”, twittrar Rädda Barnens ungdomsordförande Sara Thiringer.
Förre vänsterpartiledaren Lars Ohly ifrågasätter och önskar att Uppdrag granskning i stället för att granska organisationernas statistik undersöker hur det ser ut i samhället:
”Tänk om han istället valt att granska de ökande klyftorna och fattigdomen mitt ibland oss”.
Socialminister Maria Larsson (KD) skriver på sin Twitter:
”Mycket intressant Uppdrag Granskning om barnfattigdom. Se det”.
”Pratade inte siffror”
Rädda barnens Sverigechef, Agneta Åhlund menar att SVT och Janne Josefsson inte har några belägg för att organisationen haft fel rapportsiffror. Vilket de har
– Han frågade aldrig efter det. Vi diskuterade aldrig de siffrorna utan vi pratade om kampanjfilmen och hur vi retoriskt beskriver barnen. Och i reportaget säger jag att det inte var någon bra film och att vi la ner den. Sen lanserar SVT och Uppdrag granskning en tes att Rädda Barnen överdriver sina siffror, säger hon till Aftonbladet.
”Uppgiften korrigerad”
Majblommans generalsekreterare Lena Holm säger till Aftonbladet att de haft ett metodfel i sina tidiga rapporter om barn som fått vänta på bidrag till glasögon.
– Vi har talat om att vi gjort fel och sen kom vi fram till vad som var rätt, säger Lena Holm till Aftonbladet.
Den första uppgiften som kom 2008 handlade om att det var 40 procent barn. Men detta korrigerade öppet året därpå och då kom de fram till att det rörde sig om 4 procent och 23 000 barn. När undersökningen gjordes om förra året kom de fram till att det rör sig om 29 000 skolbarn som fått vänta på bidrag till glasögon.
– Av de är det 16 000 som fått vänta i 3 månader eller mer. Det är en halv termin. I vissa fall en hel termin, säger hon.
Aftonbladet har sökt Bris som har avböjt att kommentera Uppdrag gransknings reportage.
Generalsekreteraren för organisationen, Kattis Ahlström, har under onsdagen meddelat att Bris inte kommer att använda sig av begreppet barnfattigdom i fortsättningen.
Texten uppdateras