Statsvetaren: ”Ett parti i djup existentiell kris”
Publicerad 2012-11-29
Riksdagsmannen Lars Isovaara är den senaste i raden av Sverigedemokrater i blåsväder.
De ständigt återkommande skandalerna lär få effekt på väljarstödet – åtminstone på kort sikt.
– Det är ett parti i djup existentiell kris, säger statsvetaren Svend Dahl.
I två veckor har skandaler och avslöjanden om Sverigedemokraterna avlöst varandra.
På kort sikt är risken stor att det visar sig i opinionsmätningar.
– Ja, absolut. Man har förlorat nyckelpersoner och skapat oreda i partiorganisationen. Oavsett vilket parti är det händer är det aldrig bra, säger Svend Dahl, statsvetare vid Stockholms universitet.
Även ur ett längre perspektiv kan det få konsekvenser.
Svårt att rekrytera
– Det är rimligt att anta att det blir svårare för dem att enkelt rekrytera väljare som inte redan är övertygade sverigedemokrater, säger Svend Dahl och fortsätter:
– Dock är politik så komplicerat att väljare nödvändigtvis inte har samma bild av skeenden som de som följer och kommenterar politik på nära håll. Vi vet inte ännu vad väljarna tycker om det här.
Ännu har ingen opinionsmätning presenterats där väljare tillfrågats om sina sympatier efter att skandalerna rullats upp, först då kommer ett tillförlitligt svar, enligt Dahl.
SD är nu i behov av en period av lugn och ro – helt utan att företrädare förekommer i skandalösa sammanhang.
– Helt uppenbart är det så att den stabilitet som präglat Sverigedemokraterna som partiorganisation och den kontroll Jimmie Åkesson haft över partiet har försvagats.
Låg profil
Svend Dahl tror att partiets ledning nu kommer att samla ihop sig och hålla en låg profil till dess att stormen bedarrat.
– Jag tror att man känner att man inte har situationen under kontroll. Det som utmärkt SD under de senaste åren är att Jimmie Åkesson till stor del haft partiet och greppet om partiorganisationen under kontroll.
Att SD som Ny Demokrati skulle falla isär som parti är otänkbart, enligt Svend Dahl, då SD:s organisation går djupare och har en grundläggande stabilitet.
Däremot ses man ännu inte som ett regeringsdugligt parti, varför man kommer bättre undan än vad andra svenska partier gjort i en liknande situation.
– Det är otänkbart att det skulle hända ett etablerat parti. Man får gå tillbaka till valstugereportagen 2002, då många moderater och socialdemokrater sa konstiga saker i valstugorna, för att hitta en parallell. Men då rörde det sig främst om kommunalpolitiker. Effekten för Moderaterna blev då dramatisk i opinionen.