Skolverket: ”Inga religiösa avslutningar”

Erik Melin

Vid skolavslutningar får ingen religiös påverkan ske, menar man från Skolverket.

Vissa psalmer är dock okej att sjunga, som ”Den blomstertid nu kommer”.

– Det är väldigt konstigt. Alla psalmer är ju religiösa, det är därför de är med i psalmboken, säger Christer Hedin, religionshistoriker vid Stockholms universitet.

Med adventsfiranden och julavslutningar runt hörnet har frågan om skolor får och bör avsluta i kyrkan åter kommit upp på dagordningen.

Skolverket har tagit fram en juridisk vägledning om bland annat hur skolavslutningar får hållas, till stöd för undrande rektorer. Dokumentet baseras i den svenska skollagen.

– Vi får mycket frågor från skolor, men också från kyrkor och föräldrar. Med vägledningen så når vi ut till alla, inte bara de som hör av sig till oss, säger Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket.

Delade meningar

Igår skrev Aggebo och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström på DN Debatt att rektorer ska bestämma över skolavslutningarna, men att inga elever ska behöva påverkas religiöst.

Diskussionen om skolavslutningarna har därefter gått varm i sociala medier.

Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna, skriver att Skolverkets artikel är klok och skriver i en kommentar till ett svar att han själv inte firar jul.

Centerpartiets ledare, Annie Lööf, skriver att man bör låta barnen tända ljus, sjunga "stilla natt" och att tolerans byggs genom att möta olika religioner.

Tonvikt på gemenskap

Tonvikten för skolavslutningar ska ligga på gemenskap och tradition, inte på religiösa inslag, enligt Skolverket. Klassiska psalmer som "Den blomstertid nu kommer" och "Gläns över sjö och strand" kan vara okej att sjunga, då det kan anses vara mer tradition än religiöst utövande.

– Vi har ingen egen lista på vilka psalmer som är okej. Det är upp till rektorn på skolan att göra den bedömningen. Vi har bara skapat riktlinjer som ett stöd när skolorna ska utforma sina avslutningar, säger Claes-Göran Aggebo.

– Att ta bort "Den blomstertid nu kommer" skulle nog vara allt för kontroversiellt, säger Christer Hedin, religionshistoriker vid Stockholms univeristet.

Debatt från 70-talet

Debatten om att hålla skolavslutningar och andra högtider i kyrkan är inte ny.

Enligt Christer Hedin dök debatten upp i sin nuvarande form på 70-talet.

Innan det hade kristendomskunskap varit ett eget ämne, medan övriga religioner låg under geografi-ämnet.

Det är en växande grupp ateister som är drivande i frågan.

– Att det skulle handla om människor från andra religioner är ofta en missuppfattning. De flesta har inga problem med att gå in i en svensk kyrka, säger Christer Hedin.

Får inte påverkas religiöst

En präst får delta i avslutningen, men hen får inte hålla i bön eller delge religiösa budskap på annat sätt. Det är förskolechefen respektive rektorn som ansvar för avslutningens innehåll och utformning.

I skollagen slås fast att den svenska skolan ska vara icke-konfessionell. Det innebär att det i undervisningen inte får förkomma religiösa inslag, som till exempel bön och trosbekännelse. Elever ska inte påverkas religiöst i skolan.

Religiösa friskolor får inte heller ha religiösa inslag i själva undervisningen, men får ha det i andra delar av utbildningen, som vid avslutningar.

Christer Hedin tror att debatten om skolavslutningarna är övergående.

– Om hundra är nog det här borta, men just nu lever vi i en spännande brytningsperiod.