SAS-krisen på 30 sekunder

Ida Gustafsson

SAS har haft problem med lönsamheten i flera år.

Den nuvarande situationen med fackförhandlingar uppkom när ledningen presenterat sparpaketet på tre miljarder kronor.

SAS bildades 1946 och är till 50 procent ägt av svenska, norska och danska staten. Bolaget är byggt för en monopolmarknad, men har sedan flygmarknaden avreglerades 1997 fått stenhård konkurrens från lågprisbolagen.

På 20 år har SAS personalstyrka halverats från 40 000 och 20 000. Börsvärdet har fallit mer än 90 procent på fem år. Och under de senaste fyra åren har ägarna tvingats pumpa in 11 miljarder kronor i verksamheten.

Förra året hade SAS knappt 23 miljoner passagerare. Förlusten blev 2,1 miljarder kronor.

Den 12 november i år presenterade SAS sin krisplan: 800 tjänster ska bort.  Utöver det ska tillgångar värda 3 miljarder säljas.

För närvarande arbetar 13 500 anställda på SAS.

Besparingarna ska göras bland annat genom försäljning av marktjänsten som sköter incheckning och bagagehantering. Även det norska bolaget Wideröe säljs.

I SAS sparplan ingår personalförändringar som är tänkt att inbringa bolaget 3 miljarder kronor. Bolaget lade fram ett sparpaket med sänkta löner, utökad veckoarbetstider, ändrade regler för semester och höjd pensionsålder.

Sparplanen måste klubbas igenom för att SAS ska kunna förnya banklånen på 4,7 miljarder kronor. EU har gett klartecken till regeringarna i Sverige, Danmark och Norge att lämna statsgarantier till de banker som förnyar lånen.