Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ludvig, Love

Vittnade mot kriminella – lever på flykt

Publicerad 2012-10-04

”De senaste åren har varit ett helvete”

Kristian fick en läderrem runt halsen och misshandlades grovt av medlemmar ur det kriminella gänget.

Han vittnade mot dem efter att ha utlovats skydd.

Men verkligheten blev en annan. De senaste tre åren har han levt på flykt.

– Min dröm är att bli fri igen, att kunna gå på gatan utan att vara rädd, säger Kristian.

Vi möts på en liten ort i Sverige.

Här har Kristian tillbringat de senaste månaderna.

Under tre års tid har han varit på flykt. Han har flyttat från ort till ort, bott på vandrarhem, på behandlingshem och billiga hotellrum.

Sina barn har han inte kunnat träffa alls.

– De senaste åren har varit ett helvete, säger han.

Greps av polis

Allting började 2009.

Kristian, då drogberoende och småskalig knarklangare, åkte dit då med cannabis på fickan. Kristians narkotikaleverantör fick veta att han gripits och antog att Kristian hade tjallat på honom.

När Kristian släpptes från polisstationen väntade leverantören på honom. Han ville "prata". Kristian fördes ut till ett hus i södra Sverige där han misshandlades och hotades.

– En av dem satte en läderrem runt halsen på mig och drog åt. Det sista jag tänkte innan jag slocknade var: nu får jag aldrig se mina barn igen.

Skadad och skakad släpptes sedan Kristian fri.

”Mitt liv stod på spel”

Väl på polisstationen uppmanades han av polisen att anmäla kidnappningen och misshandeln och att vittna mot leverantören och en av dennes vänner.

– Polisen sa att mitt liv stod på spel och berättade att det var farliga killar jag hade att göra med. Att de hade gängkontakter och att en av dem var misstänkt för att ha slängt ut en kille från åttonde våningen.

– Polismannen jag hade att göra med sa: hjälper du oss att sätta dit dem så svär jag på allt jag har att vi ska göra allt för att skydda dig.

För Kristian var det inget lätt val. Han förstod att det var farliga personer han hade att göra med, sådana som inte skulle glömma hans svek i första taget.

Han bad att få tänka på saken.

"Antagligen lurad"

Men dagen efter ringde polisen till Kristian igen. De sa att killarna som misshandlat honom hade setts utanför hans hus med vapen i hand. Det var bråttom menade de. Han var tvungen att följa med polisen där och då. Han skulle få skydd och ett nytt liv fick han höra.

– Jag tänkte inte på det då men i efterhand har jag förstått att jag nog antagligen blev lurad. Om killarna stod där ute med vapen, varför greps de inte?

Polisens personsäkerhetsgrupp kopplades in och Kristian flyttades till en annan stad, till ett hotell.

Men redan efter två veckor togs skyddet bort.

Kristian hade brutit mot reglerna, fick han veta, genom att tre gånger berätta för utomstående var han befann sig.

– Två av gångerna hade jag sagt det till polisen som hade hand om ärendet, en av gångerna till min nya arbetsgivare som jag skulle få jobb hos. Jag är inte van vid att leva under skydd, jag visste inte att jag gjorde fel. De sa till mig: nu är skyddet borta och du får vända dig till socialen.

"Ska sätta en kula i huvudet på mig"

Kristian befann sig då ensam i en ny stad, utan jobb och med en hotbild hängande över sig – helt utan beskydd.

Socialtjänsten flyttade honom runt i Sverige till olika vandrarhem och tillfälliga boenden. Varje gång följde hoten efter Kristian, vid ett tillfälle upptäcktes han av bekanta till männen han vittnat mot. De misshandlade honom och pressade honom på pengar innan Kristian lyckades fly till en ny stad,

– Jag har fått höra att en av männen som jag vittnade mot sagt att om han får tag i mig ska han sätta en kula i huvudet på mig.

Kristian har i dag skyddade personuppgifter men det har han fått ordna på egen hand.

Samma sak med platsen där Kristian nu bor.

Han säger att han känner sig sviken av polisen och av samhället.

– Polisen har bara lekt med mig, använt mig för att sätta dit ett större byte och sedan lämnat mig att klara mig själv, säger han.

– Jag försökte göra det rätta genom att vittna men det förstörde mitt liv.

"Guld och gröna skogar"

Han säger att hans liv i dag är isolerat. Han är rädd att vara ute där någon som vet vem han är kan identifiera honom och varsko männen som han satte dit.

– Jag är drogfri i dag men inte fri. Jag kan inte gå hur jag vill. Jag kan inte vara med mina barn. Jag vill kunna gå på gatan utan att se mig om över axeln. Jag vill kunna leka med mina barn igen.

På personsäkerhetsgruppen i länet där Kristian bodde säger man att polismannen som lovade honom ett nytt liv gjorde fel.

– Vad jag förstått så lovade han honom guld och gröna skogar och det kan man inte göra som polis. Vad gäller den här personen så var han i vårt system ett tag men han straffade ut sig. Vi tjatar på dem att de inte får uppge för någon annan än oss var de befinner sig och gör de det så kan vi inte hjälpa dem mer.

Hoten mot vittnen ökar

Hoten mot vittnen ökar.

– Det är ett hot mot rättssamhället och demokratin, säger Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare och ordförande i Brottsofferjourernas riksförbund.

Övergrepp i rättssak är ett brott som stadigt ökar. Förra året anmäldes 5 874 brott.

Framförallt är det bland unga gärningsmän som ökningen syns.

Unga brottslingar som hotar eller använder våld för att få någon att dra tillbaka en polisanmälan står för 50 procent av de anmälda brotten.

– Det är ett så pass allvarligt hot mot rättssäkerheten och demokratin att påföljden borde skärpas. Det borde finnas möjlighet att döma till livstid i vissa fall, säger Sven-Erik Alhem.

Varje år vittnar runt 100 000 människor i domstol. Varje vittne eller brottsoffer erbjuds ett vittnesstöd, en ideellt verksam person som är där och stöttar.

Men många känner sig trots det inte trygga i att vittna.

Utredningar pågår nu om att införa möjligheten att vittna anonymt för de som är utsatta för extrema hot.

– Jag har förut varit starkt emot anonyma vittnen men har själv tänkt: skulle jag vittna om det innebar fara för min familj och att jag tvingades leva på flykt resten av mitt liv? Då är svaret nej. Men det får endast användas i extrema fall, säger Alhem.

Han säger att de som hotar sällan gör allvar av sina hotelser. Men hoten kan upplevas nog så skrämmande för den som utsätts.

– Men det gäller att komma i håg att det är oerhört betydelsefullt att våga vittna. Ingen kriminell person eller organisation ska få härja fritt för att folk inte vågar vittna, säger Alhem.

Vad gäller fallet Kristian kan Sven-Erik Alhem inte uttala sig men säger:

– Det är viktigt att aldrig lämna ut oriktiga uppgifter till den som ska vittna, att lova något man inte kan hålla.