Hoppa till innehållAftonbladet

Allhelgonadagen (ingen namnsdag)

Iskalla vintrar väntar Sverige

Uppdaterad 2012-09-19 | Publicerad 2012-09-15

Smältande istäcken på Arktis riskerar ge väderkaos i Europa

Att istäcket nästan halverats på 30 år kommer att ­märkas i Sverige – i form av sämre väder och kärvare vintrar.

Meteorologen Maria Svedestig, 44, åkte norrut och tillbringade hela ­sommaren på ­Ishavet.

Men knappast för det fina­ vädrets skull.

Istäcket i området där meteorologen Maria Svedestig och isbrytaren Oden rör sig har minskat med 45 procent jämfört med för 30 år sedan. Nu varnar forskarna för att det svenska vädret kommer att få känna av konsekvenserna.

När Maria Svedestig ­kliver i land på Svalbard på 78:e breddgraden sker det efter nästan sju veckor ­ombord på isbrytaren Oden.

Sommarens svenska forskningsexpedition har varit så långt norrut det går att komma, ända upp till den 90:e breddgraden.

– Faktum är att jag fyllde år på Nordpolen, säger hon.

– Där vi har varit är det fort­farande fruset, det är på andra platser isen försvunnit.

”Solklar tendens”

Istäcket norr om Grönland, där Oden rört sig, är fortfarande kompakt. Men ovanför Sibirien och Alaska har det minskat alarmerande snabbt. Jämfört med för 30 år sedan har nu 45 procent försvunnit.

Något som drabbar fler än ­isbjörnarna.

– Ryska forskare har länge hävdat att ett mildare Arktis ger kallare väder i norra Europa och nordvästra Europa, säger Bertil Larsson, meteorolog och polar­veteran som varit på Nordpolen ­fyra gånger och tillbringat sammanlagt två år på norra Ishavet.

– Tendensen hittills är alldeles solklar, säger han.

Förklaringen heter Rossby­vågor. Det är den slingrande väg som de snabba jetströmmarna följer drygt en mil upp i luften.

Störst och kraftigast är den så kallade Polarfrontjetströmmen, som drivs av temperaturskillnaden mellan norr och söder och som är som en effektiv barriär mellan luftmassorna.

Rör sig i större vågor

Men när isen nu smälter och temperaturskillnaden minskar tappar strömmen fart och börjar röra sig i större vågor, precis som en långsam flod.

Och hamnar en sån krök söder om Sverige blir det fritt fram för den kalla polarluften över landet – ända tills kröken rör sig och släpper upp varmare luft igen.

– Det här har vi redan sett ett par gånger de senaste åren, med ­extremt långa och kalla vintrar då nästan hela Östersjön varit ­istäckt, säger Bertil Larsson.

Däremot skulle det inte leda till mer vind, tvärtom, säger han.

Andra förutsättningar

Chefen för det svenska polarforskningsinstitutet, Björn Dahlbäck, gjorde sin första ishavs­expedition för 30 år sedan. När han nu följer med på sin andra är förutsättningarna helt annor­lunda.

– Då fanns ju inte alls samma ­fokus på klimatet som nu. Men det är en allvarlig situation, med många effekter, säger han.

När Oden i dag återvänder norrut handlar det bara om dagar innan kylan återvänder och Is­havet börjar frysa till igen. Syftet är återigen att studera havsisen.

Man ska ju ha klart för sig att Sverige är ett arktiskt land så de här förändringarna berör oss också, vi har dem direkt utanför husknuten.