Radio-tv-skatt får skarp kritik

Uppdaterad 2012-09-12 | Publicerad 2012-09-11

1 procent av inkomsten – så mycket kan du komma att behöva betala för public service i framtiden.

Och alla vuxna i hushållet som jobbar kommer behöva betala.

I dag presenterades förslaget om att en skatt kan ersätta avgiften för radio och tv.

Public servicekommitténs ordförande Martin Holmgren presenterade förslaget under en presskonferens i dag.
– Vi föreslår att en individuell radio- och tv-avgift på 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för alla personer över 18 år, ersätter den nuvarande avgiften. Det betyder att om man har en inkomst på 150 000 kr så kommer man att betala drygt 1 200 kronor.

Kan bli dyrt

Går förslaget igenom blir det en dyr historia för hushåll med flera vuxna som har förvärvsinkomst, även om det kommer att finnas ett maxtak på 1 174 kronor per person.

Det eftersom det inte kommer att bli en avgift per hushåll.

– Kopplingen till både hushåll och ägandet av en tv-apparat är konstig. Det är individer som tar del av public service-företagens utbud och inte hushållen i sig. Samtidigt menar vi att förtroendet gällande licensbetalning kommer att sjunka över tid eftersom det inte är rimligt att man kan ta del av utbudet via SVT play och SR:s webb utan att behöva betala, säger Martin Holmgren till Aftonbladet.

Även om kommittén är medvetna om att det kan bli dyrt för familjer med exempelvis äldre barn är Holmgren nöjd med lösningen.

– Vår utgångspunkt var att hitta en rimlig nivå samtidigt som samma peng kommer in till bolagen. Det handlar om drygt 7 miljarder kronor totalt och vi tycker att det av rättviseskäl känns rätt att de med ingen eller lägre inkomst betalar mindre. Detta kommer att gynna exempelvis ensamstående föräldrar, säger Martin Holmberg.

Dömdes ut på förhand

Inför dagens presskonferens var många skeptiska till en så kallad radio- och tv-skatt.

Både Sveriges Radios avgående vd, Mats Svegfors, och företagets tillträdande vd, Cecilia Benkö, underkände utredarnas skatteförslag redan innan det presenterats.

”Budgetfinansiering vore ett hårt slag mot vårt oberoende, d v s det som oftast kallas 'armlängds avstånd' mellan public service och politiken”, skrev Benkö och Svegfors i ett pressmeddelande i natt.

Och efter dagens presskonferens var Mats Svegfors fortfarande kritisk.

– När en myndighet ger sig in i ett medieföretag ger man sig in på minerad mark. Det är klart att vi som public service-företag får finna oss i att vi har vissa uppdrag men det gäller att man hittar en balans där, säger Mats Svegfors.

Han poängterar vikten av att politikerna bestämmer sig för hur man vill finansiera public service-bolagen.

– Det är det tredje förslaget som går emot licensen så att säga, det är dags att man bestämmer sig. Jag tror att det är viktigt att detta beslut tas av en bred politisk majoritet, säger Mats Svegfors.

Ska ligga utanför statsbudgeten

Enligt utredarnas förslag ska den skattefinansierade avgiften inte räknas in i statsbudgeten. Istället vill man att pengarna samlas på ett särskilt konto i Riksgäldskontoret.

– Förslaget avviker från budgetlagen men det går, rent lagligt, att ha konton för så kallade specialändamål. Det argumenterar vi för i vårt förslag, säger Martin Holmgren.

Men trots att utredarna föreslår att avgiftspengarna inte räknas in i statsbudgeten är Svegfors kritisk.

– Jag tycker att utredarna flera gånger börjar med att säga en sak men sedan ändå landar i något annat. Även om vi inte är där ännu, så närmar vi oss definitivt ett läge där public service-företagens och statens ekonomi är densamma, säger Mats Svegfors.

Slutet för Radiotjänst

Om Public servicekommitténs förslags godkänns betyder det slutet för Radiotjänsts verksamhet i Kiruna.

– Detta betyder att Radiotjänst kommer att behöva avvecklas, helt klart. Det handlar om drygt 100 personer i Kiruna som i sådana fall förlorar jobbet, och även om det så klart är en negativ regionalpolitisk effekt så tror vi att förslaget är det bästa i ett större perspektiv, säger Martin Holmberg.

På Radiotjänst i Kiruna var dagens besked väntat.

– Det som hände i dag var att vår oro för det här förslaget bekräftades, och det känns givetvis jobbigt, säger Johan Gernandt, kommunikationschef på Radiotjänst.

Han påpekar dock att dagens förslag var just ett förslag.

– Det är en lång väg kvar till riksdagsbeslut så vi hoppas givetvis att man kommer fram till en annan lösning. Detta är ingenting som sker nästa vecka utan vi har åtminstone uppdraget kvar till årsskiftet 2013/2014, men oron bekräftades som sagt, säger Johan Gernandt.

Om Public servicekommitténs förslag godtas kommer de nya reglerna att träda i kraft den första januari 2014.

Fotnot: På regeringens hemsida kan du läsa hela slutbetänkandet.