Grekland är förgiftat av rädsla och ångest

Peter Kadhammar

Missnöjet är stort – och nynazisterna på frammarsch.

I dag går grekerna – återigen – till vallokalerna.

Aftonbladets Peter Kadhammar och Urban Andersson

bevakar det krisdrabbade Grekland.

Georgina Solomon var medlem i det socialdemokratiska partiet Pasok i 25 år. Nu har hon gått över till nynazisterna i Gyllene gryning.

Steget kan tyckas svindlande långt , men för Georgina, en 48-årig arbetslös sjuksköterska, var det logiskt. Hon kan inte se någon annat parti som tar tillvara medborgarnas intressen och återupprättar Greklands ära.

Georgina beställer en kopp kaffe på en uteservering vid Ayios Panteleimonas, ett torg i västra Aten. På stenbeläggningen nära serveringen har någon skrivit med stora bokstäver:

UT MED UTLÄNNINGARNA

GREKLAND ÅT GREKERNA

Georgina lever på sparade pengar, ”de är nästan slut”. För två månader tvingades hon lämna sin lägenhet och bor nu hos en vän. Hon säger att hon inte är något så primitivt som rasist eller antisemit.

– Vi greker vet hur det är att vara gästarbetare. Men vi mördar, stjäl och våldtar inte.

Gyllene gryning fick sju procent av rösterna i valet i maj. Att ett sådant parti kan locka så många väljare har satt i gång larmklockor över hela Europa. Vid dess högkvarter nära centralstationen hänger partisymbolen från en balkong. Den påminner om hak­korset. Unga muskelbyggda män i svarta t-tröjor vaktar ingången.

Ourania Michaloliakou, dotter till ”ledaren” Nikos Michaloliakos, säger att illegala immigranter ska deporteras, Grekland ska satsa på jordbruket (”vi ska inte importera olivolja”) och vägra följa Valutafondens och EU:s ekonomiska krav.

– Det är i Europas intresse att vi stannar i euron. Annars utbryter kaos och Tyskland faller ihop. Om inte vi får pengar av Tyskland får de inga av oss.

Medlemmar i Gyllene gryning säger sig hålla ordning i fattiga, invandrartäta områden som Ayios Panteleimonas. Alla verkar inte glada åt hjälpen.

– Jag vill inte prata. Det är för farligt, säger en kioskägare.

Nikos, en 22-årig man som arbetar i en nyöppnad butik som köper upp guld, såg tre nazister attackera en svart kille för några dagar sedan. Det skedde utanför butiksdörren. Nazisterna sprang oprovocerade fram och slog ner den unge mannen, som lyckades fly.

Han tappade sin mobiltelefon. Nazisterna tog upp den.

– Otroligt nog kom det förbi en polisbil. Nazisterna sa till poliserna: ”Vi är rasister och inga rånare. Vill ni ha telefonen, ta den.” De gav telefonen till poliserna som körde i väg.

Nikos är inte rädd.

– Jag är ju grek. Jag har hört att folk här i trakten ber nazisterna om beskydd. Jag är varken för eller emot Gyllene gryning. Jag röstar inte. Vem skulle jag rösta på? Min generation har ingen framtid.

Många som diskuterar Grekland nämner Weimarrepubliken, den kaotiska demokratin i Tyskland som banade väg för nazisterna och Hitler 1933. Det är lätt att förstå liknelsen: Den grekiska ekonomin befinner sig i allt snabb­are fall, rädsla och ångest för­giftar samhället, parlamentet är handlingsförlamat, varje dag är det demonstrationer.

På trottoarerna sitter pensionärer och tigger.

I parken mellan Atens kulturhus och universitetets juridiska fakultet pågår torghandel med heroin. En försäljare utan tänder håller upp en färdig spruta till försäljning, priset är lågt, fem euro för en tripp. Knarkarna injicerar på parkbänkarna, en påtänd man med ben uppsvällda så att de ser ut som variga pålar glor tomt framför sig.

På andra sidan gatan vilar poliser i skuggan av en mur.

– Jag är medskyldig till att land­et ser ut som det gör, säger Georgina Solomon. Jag trodde på de etablerade partierna. Men en vanlig grek har inget gemensamt med politikerna.

Förra sommaren var hon en av organisatörerna av protesterna på Syntagmatorget framför parlamentet. Men protesterna ebb ­ ade ut och demonstranterna rev sina tält och gick hem. Efter det kontaktade Georgina Gyllene gryning.

Hon vill jämföra partiet med militärjuntan som grep makten 1967, och den jämförelsen anser hon är positiv.

– Vårt lands framtid står på spel. Med en ny junta skulle vi behålla vår stolthet.

Georgina tänder en cigarett. Hon drar ett bloss och gör en gest mot torget bakom sig.

– Gyllene gryning skyddar människorna. Förut kunde man inte röra sig på torget på kvällarna. Det var ofta slagsmål, och utlänningarna är ofta beväpnade. Gyllene gryning jagade bort dem.